Print Sermon

Lub homphiaj ntawm peb qhov Website no yog sau thiab cov yees ua duab rau txhua tug xibhwb thiab cov tshaj tawm nyob txawv tebchaws thoob plaws ntiajteb, tshwj xeeb rau cov tebchaws txom nyem uas tsis muaj tsev kawm Vajluskub.

Cov lus qhuab qhia no sau tawm los qhia thiab kaw ua duab qhia muaj txog li ntawm 1,500,000 lub khooputawj thiab muaj ntau tshaj 221 lub tebchaws rau ib xyoo twg, nej mus saib tau rau ntawm www.sermonsfortheworld.com. Saum puas tug neeg mloog thiab saib nyob rau YouTube. Tom qab ntawd cov neeg no kuj los saib peb qhov Website, YouTube coj neeg los rau peb qhov website, cov lus qhuab qhia no muaj txog li ntawd 46 hom lus thiab muaj neeg los nyeem txog li ntawd 120,000 lub khoopetawj nyob rau sau vam tug neeg los nyeem txhua hli. Cov lus qhuab qhia uas uas lus sau tsis txwv coj mus siv. Thov qheb ntawm no saib nej yuav pab nyiaj rau peb tshaj tawm Vajtswv Txoj Moo Zoo kom mus thoob plaws ntiajteb tau licas.

Txhua zaug nej sau ntawv rau Dr. Hymers, cov ntsoov qhia tias koj nyob lub tebchaw twg los sis nws teb tsis tau koj, Dr. Hymers li email yog rlhymersjr@sbcglobal.net.




YEXUS QHOV KEV TXOM NYEM HAUV KEBXAMANES

CHRIST’S AGONY IN GETHSEMANE
(Hmong)

Tug qhia Dr. R. L. Hymers, Jr.
by Dr. R. L. Hymers, Jr.

Zaj lus qhuab qhia nyob rau pawg ntseeg Npativ Thenpaunakaus nroog Los Angeles, Vajtswv hnub, Peb hli ntuj 19, 2017
A sermon preached at the Baptist Tabernacle of Los Angeles
Lord’s Day Evening, March 19, 2017

“Thaum tug Tswv nyuaj siab heev, nws txawm thov Vajtswv thiab nws cov hws nrog ua ntshav tej tee loj loj ntawm los” (Lukas 22:44).


Tsis ntev los no kuv tau qhia txog “Yexus lub Kua muag” qhev ntawm no mus nyeem. Lub ntsiab lus kawg ntawm zaj lus qhia no “Yexus qhua hauv Kebxemanes” Kuv hais tias, “hauv lub vaj Kebxemanes, hmo ua ntej nws yuav raug ntsia saum ntoo Khaublig, Yexus tiv kev txom nyem nyob ib leeg xwb, Lub sijhawm ntawm tug Tswv tso Nws tug Ntsujplig thiab thov Leejtxwv, raws li Henplais 5:7 Nws thov ‘nws quaj thov kom cawm tau nws tug ntsujplig dim txoj kev tuag, thiab txoj kev ntshai’ (Henplais 5:7), Ntshai dabtsi? Nws ntsais tias ntshe nws yuav tuag rau hauv lub vaj, ua ntej yuav raug ntsia rau tom tug Ntoo Khaublig theej peb tej kev txhaum.”

Dr. John R. Rice hais tias “Tswv Yexus thov kom lub khob ntawm txav tawm ntawm nws mus rau hmo ntawd kom nws thiab yuav cia sia mus tuag rau saum ntoo Khaublig” Ib tug xibhwb Dr. J. Oliver Buswell kuj hais txog Yexus li no “Thov kom cawm nws dim qhov kev tuag hauv lub vaj, kom dim mus rau tom ntoo khaublig raws li lub homphiaj” Dr. J. Vernon McGee hais tib yam “Kuv cov phoojywg, Nws hnov, Nws tsis tuag hauv lub vaj Kabxemanes” Yexus yeej txom nyem kawg nkaug vim yog rau peb teb kev txhaum uas Vajtswv muab tso rau ntawm Nws.

Cov uas nyeem cov lus qhuab qhia ntawm no nug kuv hais tias yog vim licas Yexus thiaj mus tuag rau tom ntoo Khaublig, yog vim licas nws ho tsis tuag theej peb tej kev txhaum hauv lub Vaj? Kuv teb hais tias ua tsis tau lintawd, Vajluskub hais tias,

“Tswv Yexus tuag theej peb tej kev txhaum raws li VajluskubChrist” (1 Kaulithaus 15:3).

Tswv Yexus tuag “raws li Vajluskub” – kata tas graphas. Yog Nws rau tom lub vaj Kebxemanes nws yuav tsis yog tug Cawmseej raws li Vajluskub tau hais tseg cia, nws yuav tsis yog neeg tug Cawmseej! Nws tuag raws li kata tas praphas “raws li Vajluskub” “Vajluskub ntawm no yog hais txog Vajluskub Qub, vim lub sijhawm ntawd tseem tsis tau muaj phau Vajluskub tshiab, lub sijhawm thaum Yexus mus rau hau lub vaj Nws hais tias “Cov lus sau tseg cia no yuav tsum tiav rau ntawm kuv, thiab nws yog tug yuav tsum mus rau qho no” (Lukas 22:37) Nws hais txog Yaxayas 53:21, tias nws yuav tsum mus raws li nqe Vajluskub uas tau hais ntawd yog raug ntsia nrog rau ob tug tub sab nyob ob sab, Yog Nws tuag rau hauv Kebxemanes, Nws yuav ua tsis tiav raws li tau hais tseg nyob rau Yaxayas 53:12: nws yuav tsis tuag zoo li kata tas graphas “mus raws li Vajluskub” Nws yuav tsis yog tug Cawmseej zoo li Yaxayas tau hais tseg!

Yaxayas tshooj 53 yeej hais txog qhov Tswv Yexus raug ntsia saum ntoo Khaublig, tiag tias tshooj no yeej pib thaum 52:13 thiab yeej hais muaj txog 15 nqe nyob rau phauv A-kis, yeej hais txog qhov Yexus raug ntsia saum ntoo Khaublig, Yog Yexus tuag rau hauv Kebxamanes ces yuav tsis mus raws li Vajluskub qub, Yaxayas 50:6 hais txog Yexus raug ntau, txaj muag, Phau Nkauj 22:16, hais txog Nws txhais tes, thiab kotaw, los sis hauv Xekhaliyas 12:10, “cov neeg ntaus kuv tshiab nplawm kuv” Phau Nkauj 22 yeej hais txog qhov Yexus raug ntsia saum ntoo Khaublig, yog li no yog Yexus tuag rau hauv Kebxemanes yeej tsis tiav raws li Vajluskub Qub, yog li no Yexus thiaj li thov Vajtswv heev kawg nkaus hauv lub vaj Kebxemanes “Nws tau quaj thiab kom dim txoj kev tuag, nws yeej ntshai heev: (Henplais 5:7) Nws ntshai tias Yuav tuag hauv Kebxemanes, thiab yuav mus tsis txog rau tom Ntoo Khaublig rau hnub tom qab! Nws tuag li kata tas graphas, “raws li Vajluskub” Thiab mus raws li Vajluskub tau hais tseg, Yog Nws tuag hauv Kebxamanes Vajluskub yeej tsis hais tseg – thiab nws yog neeg dag tsis yog tug Cawmseej raws li Vajluskub tau hais tseg, Yexus yuav tsis “tuag theej peb tej kev txhaum raws li Vajluskub” (1 Kaulithaus 15:3), Yog li no Nws thiaj thov Vajtswv hauv Kebxamanes tias “Kuv txiv yog tau thov muab lub khob no tshem ntawm kuv mus” (Lukas 22:42).

“Thaum tug Tswv nyuaj siab heev, nws txawm thov Vajtswv thiab nws cov hws nrog ua ntshav tej tee loj loj ntawm los” (Lukas 22:44).

Lo lus Kilis txhais lo lus “agony” yog “agonia” hais txog “kev mob” (Vine), Yexus ntsib qhov kev txom nyem tshaj plaws, raug tsim txom thiab nyob rau kev tsaus ntuj, peb los saib Tswv Yexus txoj kev txom nyem nyob rau hmo no.

I. Ib, hais txog Nws qhov kev txom nyem.

Tswv Yexus noj pluas m ov hla dhau nrog rau cov Thwjtim, Nws nrog lawv noj pluas mov kawg, Yudas tsis kam koom lawv mus cuag cov povthawj vim yog nws ntxeev siab rau Yexus. Cov uas hu nkauj mus rau saum Brook Kedron, thiab mus rau saum rooj Txiv ntseej, thiab mus rau hauv lub Vaj Kebxemanes, hauv lub vaj, Tswv Yexus txawm tso cov thwj tim tseg mus rau lwm qhov lawm, hais rau lawv tias “zaum ntawm no, thaum kuv tabtom thov Vajtswv” (Malakaus 14:32). Tom qab ntawd nws txawm coj Petus, thiab Yakaunpaus thiab Yauhas mus rau tom ntej uas yog qhov chaw Nws “pib ntshai thiab zoo li ris lub nra nyha heev thiab hais rau lawv tias kuv zoo li twb yuav tuag, nyob rau ntawm no” (Malakaus 14:33-34), Yauxej Hart hais tias,

Nws tau ntsib kev nyuaj siab heev,
   Nws raug kev sim siab ntau zaug;
Nws ua tau lub siab ntev
   Vim yog ua rau peb txhua tug;
Nyob rau hauv Kebxamanes!
(“Many Woes He Had Endured” by Joseph Hart, 1712-1768;
      to the tune of “Come, Ye Sinners”)

Mathais hais tias Nws “pib nyhav siab thiab nyuaj siab kawg nkaus” (Mathais 26:37), Lus Kislis txhais tau hais tias “nyhav heev” Goodwin hais tias Yexus yuav tsum ntsib kev txom nyem loj kawg nkaus, los no txhais tias “faib tawm ntawm cov neeg – cov neeg ua raug cai tawm ntawm lwm tug neeg” Yog vim licas! Tswvf Yexus yog tug uas neeg muab pov tseg, yog qhov uas tsis muaj neeg xav mus, Mathais hais txog tug Cawmseej cov lus “Kuv tug ntsujplig txom nyem kawg nkaus, zoo li twb yuav tuag” (Mathais 26:38), Lus Kislis txhais tias “mob heev zuj zus” txhais tias “Quaj mob thiab nyuaj siab heev” (Strong), txom nyem siab kawg nkaus, Zoo li nws twb tsis paub ua pab thiab tsis paub tso siav rau qhov twg li lawm” Goodwin hais li ntawd. Rienecker hais tias “Nws tsuas yog muaj kev nyuaj siab, thiab txom nyem kawg nkaus” Tswv Yexus yeej raug tej kev txom nyem no, Malakaus hais rau peb tias Nws, “Pib raug txom nyem yam tsis muaj neeg paub txog, thiab nyhav siab kawg nkaus” (Malakau 14:33) Lus Kilis “tsis muaj neeg paub txog” txhais tias “tsis paub tej ntawd li l awm” (Strong), “Pib raug kev txom nyem thia ntshai” (Rienecker), Nyuaj siab “heev kawg nkaus” rau hauv…thiab txaus ntshai kawg nkaus” (Wuest). Joseph Hart hais tias,

Vajtswv haiv neeg cia li los,
   Los ntxuav kev txhaum rau ntawm cov ntshav;
Los koom nrog kuv ntxuav ntawm nws cov ntshav
   Hu nkauj txog Kebxemanes.

‘Vajtswv tau muab nws txoj sia rau peb,
   Nws tau thov Vajtswv tau quaj thiab ntshai
Vajtswv muab peb tej kev txhaum tso saum nws,
   Tsis muaj leej twg yuav paub txog tej no.
(“Gethsemane, The Olive-Press!” by Joseph Hart, 1712-1768;
      to the tune of “‘Tis Midnight, and on Olive’s Brow”).

“Thaum tug Tswv nyuaj siab heev, nws txawm thov Vajtswv thiab nws cov hws nrog ua ntshav tej tee loj loj ntawm los” (Lukas 22:44).

II. Ob, qhov ua rau Nws nyuaj siab.

Dab tsi ua rau Yexus nyuaj siab nyob rau hauv vaj Kebxemanes? Thaum ub kuv xav tias nws qhov kev nyuaj siab ntawm vim yog los ntawm qhov raug Ntxwnyoog tawm tsam, tiam sis tam sim no kuv tsis ntseeg lawm, vim yog hauv Vajluskub yeej tsis hais txog Ntxwnyoog kiag li thaum Yexus nyob rau hauv Kebxemanes, thaum Nws pib ua hauj lwm raug Ntxwnyoog sim siab, thiab peb zaug nyob rau tom roob moj sab qhua “tug sim siab los rau ntawm nws” (Mathais 4:3). Tiam sis peb kub tsis tau pom tau hais tias yuav ua rau Yexus “muaj kev nyuaj siab thiab ris lub nra nyha kawg nkaus” rau lub sijhawm raug sim siab no. vim tsis tau hais tias nws yuav tawm hws los ntshav zoo li nyob hauv lub vaj Kebxemanes, Tswv Yexus tau kovyeej Ntxwnyoog nyob rau tom roob moj sab qhua los ntawm kev siv Vajtswv Txojlus, tiam sis nws qhov kev txom nyem uas nyob rau hauv lub vaj ua rau nws yuav luag tuag, Dr. McGee hais tias “Thaum Nws thov Vajtswv hauv lub Vaj, ‘cia lub khob no txav ntawm kuv mus’ (Lukas 22:42), lub ‘khob’ yog kev tuag, nws tsis xav tuag rau hauv kebxamanes” (J. Vernon McGee, Th.D., Thru the Bible, Thomas Nelson Publishers, volume V, p. 540; note on Hebrews 5:7).

Nws qhov kev nyuaj siab tshaj plaws hauv Kebxemanes yog los ntawm Vajtswv Vajleejtxiv, kuv ntseeg li ntawd.

“Vajtswv…muab peb tej kev txhaum tso rau saum nws” (Yaxayas 53:6).

Spurgeon hais tias, Vajtswv Vajleejtxiv yog tug ua “kom nws uas yog tug tsis ua tug neeg txhaum yog rau peb” (2 Kaulithaus 5:21), “Lub sijhawm no…Nws los ris neeg tej kev txhaum, vim yog nws sawv ntawm neeg txhaum qhov chaw, nws yog tug ris kev txhaum…ua raug muab tso rau saum nws” (C. H. Spurgeon, “The Agony in Gethsemane,” The Metropolitan Tabernacle Pulpit, Pilgrim Publications, 1971, volume XX, p. 593).

Aloos siv ob tug tshiv tua fij rau Vajtswv, Tswv Yexus yog daim duab uas yog tug yaj thij ob, tug yaj thij ob ntawm no ntsib kev txom nyem tshaj plaws vim yog yuav tsum ris neeg tej kev txhaum, tug tshis uas ntshai txoj kev tuag ntawm no yog hais txog Tswv Yexus qhov kev txom nyem, yog li no Tswv Yexus qhov kev txom nyem thiaj li m us raws li Vajluskub.

“Thaum tug Tswv nyuaj siab heev, nws txawm thov Vajtswv thiab nws cov hws nrog ua ntshav tej tee loj loj ntawm los” (Lukas 22:44).

Yaxayas tug cev Vajtswv lus hais tias,

“Yog Vajtswv dej siab kom nws raug tsim txom thiab txom nyem, [thiab Vajtswv muab nws tug ntsujplig los fij, NASV] theej neeg tej kev txhaum…” (Yaxayas 53:10).

Yeej muaj tseeb yog nyob rau lub vaj Kebxemanes!

‘Ris neeg kev txhaum thaum ib tag hmo,
Tug txiv neej ntawm tawm hws los ntshav;
Nws raug ntsia saum ntoo Khaublig
Vajtswv yeej tsis hnov qab nws.
(“‘Tis Midnight, and on Olive’s Brow,” William B. Tappan, 1794-1849).

“‘Ris neeg kev txhaum thaum ib tag hmo, Tug txiv neej ntawm tawm hws los ntshav; Dr. John Gill hais tsias “Lub sijhawm no zoo li nws raug ntau thiab pib nyuaj siab vim yog nws txiv ua rau nws, nws qhov kev txom nyem tsis txaus qhov ntawd, tiam sis rau saum ntoo khaublig…nws ris lub nrhav vim yog Vajtswv qhov kev chim vim yog neeg tej kev txhaum, uas nws li ces thiaj li nias thiab pomzoo tias ... nws yog npaj txhij rau swoon tam sim ntawd, tog thiab tuag ... nws tau raug coj mus rau hauv av ntawm txoj kev tuag; tsis yuav nws tu siab cia nws ... kom txog rau thaum nws tus ntsuj plig thiab lub cev tau sib cais los ntawm txhua lwm yam "nyob rau saum ntoo Khaublig (John Gill, D.D., An Exposition of the New Testament, The Baptist Standard Bearer, 1989 reprint, volume I, p. 334).

Nyob rau hauv lub vaj kebxamanes hauv “Vajtswv…tau muab peb tej kev txhaum tso rau saum nws” (Yaxayas 53:6). Joseph Hart hais tias,

[Vajtswv Leejtub] los tuag theej kuv kev txhaum,
   Vim yog Vajtswv txoj kev hlub
Tiam sis nws raug txom nyem los tshaj plaws
   Yog ib qhov ua txaus ntshai heev
Tsis muaj leej twg yuav paub qhov no tau
   Nyob rau hmo ntuj hauv lub vaj Kebxamanes!
Tsis muaj leej twg yuav paub qhov no tau
   Nyob rau hmo ntuj hauv lub vaj Kebxamanes!
(“Many Woes He Had Endured” by Joseph Hart, 1712-1768;
      to the tune of “Come, Ye Sinners”).

“Thaum tug Tswv nyuaj siab heev, nws txawm thov Vajtswv thiab nws cov hws nrog los ua ntshav ntawm los” (Lukas 22:44).

Saib Vajtswv Leejtub raug txom nyem,
   Nws mob thiab tawm [hws] los ntshav;
Vim yog Vajtswv txoj kev [hlub]
   Yexus hlub peb kawg nkaus!
(“Thine Unknown Sufferings” by Joseph Hart, 1712-1768;
      to the tune of “‘Tis Midnight, and on Olive’s Brow”).

“Vajtswv muab peb tej kev txhaum tso rau ntawm nws” (Yaxayas 53:6).

 

Tswv Yexus ris peb tej kev txhaum nyob rau hauv lub vaj Kebxemanes, thiab Nws ris peb tej kev txhaum “rau ntawm Nws lub cev” saum ntoo Khaublig, qhov chaw ua Nws tuag rau Hnub tom qab, Peb tej kev txhaum poob rau ntawm nws thiab ua rau tawm hws los ntshav!

“Thaum tug Tswv nyuaj siab heev, nws txawm thov Vajtswv thiab nws cov hws nrog ua ntshav tej tee loj loj ntawm los” (Lukas 22:44).

Yog, Nws ris peb tej kev txhaum rau saum ntoo Khaublig.

“Nws ris peb tej kev txhaum rau ntawm nws lub cev saum tug ntoo [Khaublig]” (1 Petus 2:24).

Mus rau hauv lub Vaj Khexemanes thiab pom zoo li cas Yexus tau ua rau koj thiab kuv. Koj yuav tsum tau mus rau ntuj raug txim rau koj tej kev txhaum. Tab sis Yexus coj cov neeg tej kev txhaum rau Nws tus kheej, thiab mus los ntawm ib tug nyob hauv ntuj raug txim nyob rau hauv lub vaj thiab saum tug ntoo Khaublig, them tag nrho txim rau koj tej kev txhaum.

Txhua tug ntseeg yuav tsum feem ntau tib zoo xav txog lub vaj Khexemanes thiab hauv lub Cross. Lub vaj Khexemanes thiab hauv lub Cross yog inseparable. "Rau peb uas raug cawm dim [tus ntoo khaub lig] yog lub hwj chim ntawm Vajtswv" (1 Kaulithaus 1:18). Peb txhawb ua neej nyob rau Vajtswv los ntawm Yexus Khetos lub chaw ua hauj lwm nyob rau hauv lub vaj Khexemanes thiab saum tug ntoo Khaublig! Peb raug kev tshoov siab ua neej nyob rau Yexus los ntawm kev xav ntawm nws kev txom nyem! Thaum tej kev txom nyem ntawm lub neej ua rau peb muaj kev nyuaj siab, cov tseem Khixatia yuav nrhiav tau kev thaj yeeb thiab nco txog Yexus them rau tag nrho cov txim rau peb tej kev txhaum nyob rau hauv lub vaj Khexemanes thiab saum tug ntoo Khaublig! Peb nrhiav tau kev kaj siab thaum peb nco txog hais tias Yexus kovyeej txoj kev tuag thaum Nws sawv hauv qhov tuag rov!

Ze tug ntoo Khaublig, Vajtswv tug menyuam Yaj,
   Tug uas tuag theej kuv,
Pab kuv ib hnub rau ib hnub,
   Nws tau tsom kwm kuv.
Nyob rau saum tug ntoo Khaublig
   Los ntawm nws tug chwjchim
Txog rau thaum kuv tug ntsujplig
   Tau los so rau ntawm Nws.
(“Near the Cross,” Fanny J. Crosby, 1820-1915).

Thiab rau nej cov uas tsis tau txais kev cawmdim kuv hais tias, yuav ua li cas los koj xav seb Nws nyob rau hauv tsim txom thiab cov ntshav, muaj nyob rau hauv qhov tsaus ntuj ntawm lub Vaj Khexemanes, kev txom nyem rau koj, thiab tsis tau koj tig deb ntawm Nws? Nws yog kev txom nyem rau koj tej kev txhaum! Yuav ua li cas yuav koj tsis muab nws, thiab tsis lees paub xws li kev hlub li no?

“Thaum tug Tswv nyuaj siab heev, nws txawm thov Vajtswv thiab nws cov hws nrog ua ntshav tej tee loj loj ntawm los” (Lukas 22:44).

Saib Vajtswv Leejtub raug txom nyem,
   Nws mob thiab tawm [hws] los ntshav
Vim yog Vajtswv txoj kev [hlub]
   Yexus hlub peb kawg nkaus!

Tswv Yexus ris peb tej kev txhaum nyob rau hauv lub vaj Kebxemanes vim yog Nws hlub peb! Nws tuag theej peb tej kev txhaum saum tug Ntoo Khaublig vim yog hlub peb!

Hmo no koj puas cia siab rau Nws? Koj puas los rau ntawm Nws tuag uas hlub koj mus tag ib txhi? Cia li ntseeg tug Cawmseej! Cia siab rau nws rau lub sijhawm no! Nws yuav zam koj lub txim, thiaj yuav tau txoj sia ntev dhev mus ib txhi! Amees.


THAUM KOJ SAU RAU DR. HYMERS KOJ YUAV TSUM QHIA RAU NWS TIAS KOJ SAU NTAWV LUB TEBCHAWS TWG LOS SIS NWS TSIS TEB KOJ LI EMAIL. Yog koj tau txais koob hmoov ntawm cov lus qhuab qhia no thov koj sau ntawv ua email mus rau Dr. Hymers thiab qhia rau nws paub tias koj sawv lub tebchaws twg tuaj, Dr. Hymbers tug meail yog rlhymersjr@sbcglobal.net (Qheb mus rau qhov no). Koj sau rau Dr. Hymers uas koj cov lus, tiam sis sis ua lus Akiv los sis English yog koj sau tau. Yog koj xav sau ntawv rau Dr. Hymers xa rau nws qhov chaw nyob no los tau P.O. Box 15308, Los Angeles, CA 90015. Koj xav hu xov tooj nrog nws tham los tau ntawm (818)352-0452.

(XAUS LUS ZAJ LUS QHUAB QHIA)
Koj mus nyeem Dr. Hymers cov lus qhuab qhia rau Internet txhua lub lim tiam
ntawm www.sermonsfortheworld.com.
Qheb qhov no yog “Qhia Ua Lus Hmoob.”

Txhua cov lus qhuab qhia nyob rau hauv no coj mus siv tau, txawm tsis tau kev tso cai los
ntawm Dr. Hymer’s los xij. Tiam sis yog Dr. Hymers’ cov lus qhuab qhia uas muab luam ua
duab yuav tsum tau kev tso cai thiaj coj mus siv tau.

Nyeem Vajluskub uantej yog Dr. Kreighton L. Chan: Malakaus 14:32-41.
Hu Nkauj ua ntej mloog Vajtswv lus los ntawm Kl. Benjamin Kincaid Griffith:
“‘Many Woes He Had Endured” by Joseph Hart, 1712-1768;
to the tune of “Come, Ye Sinners”).


TXHEEJ TXHEEM

YEXUS QHOV KEV TXOM NYEM HAUV KEBXAMANES

CHRIST’S AGONY IN GETHSEMANE

Tug qhia Dr. R. L. Hymers, Jr.
by Dr. R. L. Hymers, Jr.

“Thaum tug Tswv nyuaj siab heev, nws txawm thov Vajtswv thiab nws cov hws nrog ua ntshav tej tee loj loj ntawm los” (Lukas 22:44).

(Henplais 5:7; 1 Kaulithaus 15:3; Lukas 22:37;
Yaxayas 53:12; Yaxayas 50:6; Phau Nkauj 22:16;
Xekhaliyas 12:10; Lukas 22:42)

I.   Ib, qhia txog nws qhov kev nyuaj siab, Malakaus 14:32, 33-34;
Mathais 26:37-38.

II.  Ob, qhov ua rau Yexus nyuaj siab, Mathais 4:3;
Yaxayas 53:6, 2 Kaulithaus 5:21; Yaxayas 53:10;
I Petus 2:24; I Kaulithaus 1:18.