Print Sermon

Lub homphiaj ntawm peb qhov Website no yog sau thiab cov yees ua duab rau txhua tug xibhwb thiab cov tshaj tawm nyob txawv tebchaws thoob plaws ntiajteb, tshwj xeeb rau cov tebchaws txom nyem uas tsis muaj tsev kawm Vajluskub.

Cov lus qhuab qhia no sau tawm los qhia thiab kaw ua duab qhia muaj txog li ntawm 1,500,000 lub khooputawj thiab muaj ntau tshaj 221 lub tebchaws rau ib xyoo twg, nej mus saib tau rau ntawm www.sermonsfortheworld.com. Saum puas tug neeg mloog thiab saib nyob rau YouTube. Tom qab ntawd cov neeg no kuj los saib peb qhov Website, YouTube coj neeg los rau peb qhov website, cov lus qhuab qhia no muaj txog li ntawd 46 hom lus thiab muaj neeg los nyeem txog li ntawd 120,000 lub khoopetawj nyob rau sau vam tug neeg los nyeem txhua hli. Cov lus qhuab qhia uas uas lus sau tsis txwv coj mus siv. Thov qheb ntawm no saib nej yuav pab nyiaj rau peb tshaj tawm Vajtswv Txoj Moo Zoo kom mus thoob plaws ntiajteb tau licas.

Txhua zaug nej sau ntawv rau Dr. Hymers, cov ntsoov qhia tias koj nyob lub tebchaw twg los sis nws teb tsis tau koj, Dr. Hymers li email yog rlhymersjr@sbcglobal.net.




TUG NOM LOJ UAS YOG RONALD REAGAN LEEJ NIAM –
QHIA NYOB RAU NIAM HNUB

PRESIDENT REAGAN’S MOTHER –
A MOTHER’S DAY SERMON
(Hmong)

Tug qhia Dr. R. L. Hymers, Jr.
by Dr. R. L. Hymers, Jr.

Qhia nyob rau pawg ntseeg Npavtiv hauv nroog Los Angeles
Vajtswv hnub yav tsau ntuj, Tsib hli 10, 2015
A sermon preached at the Baptist Tabernacle of Los Angeles
Lord’s Day Morning, May 10, 2015


Thov nthuav nej phau Vajluskub mus rau Khiavdim tshooj ob nqe ob nyob rau daim 73 ntawm phau Vajluskub hu ua the Scofield Study Bible. Nyeem nrov nrov uake.

“Tub poj niam ntawd txawm muaj menyuam thiab yug tug metub ntawd Thaum nws pom tias tug menyuam no muaj ntsej muag zoo nraug heev nws thiaj li muaj zais cia tau peb lub lig” (Khiavdim 2:2).

Nej zaum tau.

Ntawm no yog hais txog qhov yug Maxes. Nws niam yog neeg Henplais thiab mua lub npe Yaukhenpes. Vajntxwv Falaus uas kav tebchaws Eziv tau tawm cai kom yuav tsum muab txhua tug menyuam tub neeg Henplais uas yug tau los coj mus pov rau tom hav dej. Yog lintawd Mauxes niam uas yog Yaukhenpes thiaj li muab nws zais tau peb lub lig. Thaum pom tias ntse yuav zais tsis tau ntxiv lawm, nws txawm txua ib lub pob tawb thiab muaj tug menyuam no tso rau hauv. Tso tshoob dej mus rau ntawm qhov chaw ua Vajntxwv tug ntxhais niam hnub tuaj dadej. Yaukhenpas vam tias Vajntxwv tug ntshai yuav cawm nws, yog lintaws nws thiaj thov Vajtswv heev rau lub sijhawm uas nws tso Mauxes rau hauv lub pob tawb uas zoo li lub menyuam nkoj thiab nyob saib nrug deb deb. Txog rau thaum tshoob mus txog rau tom Vajntxwv Falaus tug ntxhais qhov chaw dadeb, Vajtswv tau teb nws cov lus thov, Vajntxwv tug ntxhais txawm khaw nws coj mus yug “Nws tau hlub tug menyuam no heev” (Khiavdim 2:6).

Txhua yam Vajtswv ua tug npaj tseg cia, Vajntxwv tug ntxhais txawm nrhiav ib tug poj niam uas yog neeg Henplais los tu tug menyuam no kom loj hlob, lawv thiaj coj nws mus rau Yaukhenpe uas yog leej niam tiag tiag ua tug tu metub no. Yaukhenpa tau tu Mauxes kaum rau kaum ob xyoo, tom qab ntawd txawm coj mus tu rau Vajntxwv Falaus lub vaj loog thiab zoo li Vajntxwv tug ntxhais tug tub.

“Mauxes tau kawm txhua yam uas yog neeg Iziv li” (Teshaujlwm 7:22).

Mauxes loj hlob nyob rau hauv Vajntxwv Falaub lub vaj loog. Nws tau kawm neeg Iziv cov kev ntseeg uas yog pe mlom, neeg txhua tug puas leej xav tias Mauxes yog neeg Iziv, Tiam sis hauv nws lub siab yeej xav tias muaj Vajtswv. Mauxes paub txog Vajtswv vim yog nws niam tiag tiag ua tug qhia nws txog Vajtswv thiab neeg Henplais tej kev coj noj coj ua rau lub sijhawm ua nws tseem tu Mauxes.

Yaukhenpe yog tug uas coj Mauxes tau zoo tshaj cov Vajntswv Falaus, qhov no qhia tias nws qhia tau zoo tshaj “txhua lub tswv yim uas neeg Iziv li” (Teshaujlwm 7:22). Vajluskub qhia tias lub sijhawm thaum Mauxes tiaj hluas lawm, nws tsis lees yuav neeg Iziv txoj kev ntseeg, tiam los raws Vajtswv uas yog nws niam tug Vajtswv qab, Vajluskub hais li no,

“Vim yog kev ntseeg, thaum ua Mauxes loj hlob lawm tsis pub kom neeg hu nws tias yog Vajntxwv Falaus tug ntxhais tug tub, nws xaiv los nrog cov neeg Henplais txom nyem tsis yog mua kev lom zem rau tej kev txhaum, nws tau tawm hauv tebchaws Iziv los ntawm qhov tsis ntshai tias Vajntxwv yuav chim licas nws yeem mus raws tug vajtswv ua neeg lub qhov muag tsis pom” (Henplais 11:24, 25, 27).

Mauxes tau txais kev ntseeg thiab kev ua noj ua hau los ntawm nws niam ntau tshaj plaws. Qhov kev paub txog neeg Iziv ua tsis tau dabtsi kom nws los rau Vajtswv qab

Nyob rau keeb kwm yeej qhia tias, leej niam ua mob siab rau Vajtswv yeej cob qhia tau nws tej menyuam raws li tug nom loj uas yog Theodore Rossville tau hais li no,

Leej niam zoo yog tug neeg ntse, nws tseem ceeb tshaj nyob rau hauv zej zog tshaj lwm tug neeg husi, nws muaj nqi thiab ntxim nyho yuav tsum tau qhia, nws ua tau haujlwm tseem ceeb rau lub zej zog ntau tshaj lwm tug neeg, txawm yog tug neeg ntawm yuav ua tau zoo npaum licas los xij

Tug thawj nom loj no hais puas yog? Kuv ntseeg tias nws hais yog lawm vim yog Yaukhenpe lus neej qhia kom peb pom lintawd. Sim saib rau ntawd nws tug tub uas yog Mauxes tau los ua ib tug uas muaj suab muaj npe vim yog nws niam xwb. Nws tau coj haiv neeg Ixayees tawm tim tebchaws Iziv, tawm ntawm txoj kev kuv ua qhev, thiab qhov kev pehawm mlom, tsis muaj hnub uas Mauxes yuav hnav qab nws niam cov lus qhuab qhias kiag li.

Nov los yeej muaj tseeb rau peb cov neeg niaj hnub nim no thiab puas yog? Yog lawm, kuv nrhiav tsis tau ib tug niam tsev lub neej zoo los qhia rau peb lawm tsuas yog Nelly Ragan lawm xwb – Nws tug tub mua lub npe Ronald Reagan yog Amelikas tug nom loj uas yog tug thij plaub caug.

Ronald Reagan yug xyoo 1911 nyob rau ib lub nroog me me hu ua Tampico, Illinois, nws yog tug tub thij ob ntawm nws txiv uas yog Jack thiab Nelle Reagan, Ronald tseem muaj ib lub npe hu ua “Dutch” nws txiv tis rau nws, yog li ntawd lub sijhawm thaum nws tseem ua nom loj kav tebchaws Amelikas, nws tug phooj ywg zoo pheej hu nws ua “Dutch”, tiam sis nws txiv ntseeg txiv plig, nws niam yog cov Protestant thiab yog ib tug uas muaj kev ntseeg ruaj khov.

Jack Reagan tsis teb tsis chaw ntau zaug yog nrhiav haujlwm ua, thaum kawg nws coj nws tsev neeg tsiv mus nyob rau ib lub nroog me me hu Tampico nyob rau xeev Illinois, lawv tsiv tsev tsib zaug lawm, mua ib tug neeg nyob ze lawv thiaj li hais tias “tsev neeg ntawm mas txawv kawg nkaus”

Kev tsiv teb tsiv chaw ntau zaug li no ua rau “Dutch” tsis muaj phooj ywg, nws thiaj nyiam nyob ib leeg ntsia to, yog neeg txaj muag, thaum nws tseem yog menyuam yaus, nws hais li no tias “kuv yog ib tug uas nrhiav phooj ywg nyuaj kawg nkaus”, Muaj hnub peb tsev neeg tau mus saib nws rau tom nws qhov chaw ua haujlwm, kuv yeej pom tau hais tias nws yeej yog txaj muaj, tiam sis nws zais tsis qhia rau peb paub xwb zoo ib yam li thaum nws ua nom loj kav tebchaws. Kuv tseem muaj peb cov duab nrog nws ntau uake, muaj dai saum chav ob hauv peb lub tuam tsev no.

Tiam sim no kuv yuav mua Dr. Pual Kengor cov lus uas yog nyob rau nws phau uas muaj lub npe God and Ronald Reagan (Harper Collins Publishers, 2004) kuv yuav muab ob peb qhov coj los hais qhia rau peb

[Ronald Reagan] tshawb nrhiav Vajtswv zaum ib thaum nws tseem yog ib tug metub uas tsis muaj phooj ywg…thiab vim yog nws [txiv lub neej] uas yog neeg quav dej quav cawv, qhov no thiaj ua rau Dutch los tshawb nrhiav Vajtswv … Tsis thaum Reagan muaj noob nyoog kaum ib xyoo … nws tau rov los nrhiav nws txiv, thaum nws los txog nws pom nws txiv nto rau raum zoov [vim yog qaug cawv] uas muaj dauxib dau npu ntau heev, “nws xav tias tshe nws txiv tuag lawm”

Dutch tau rub [nws txiv tes] thiab mua tsho tiv no rau nws hnav thiab coj mus rau tom qhov rooj, nws coj nws txiv mus rau hauv tsev thiab tom qhov chaw pw … yog lub sijhawm ua ntxiv tu siab, tiam sis nws kuj tsis chim dabtsi, tsua yog muaj qhov tu siab xwb … nws nyob rau lub sijhawm uas tsis paub yuav ua qhov twg – ib zaug ntxiv … thaum nws muaj noob nyoog 11 xyoo.

Tej yam zoo li no ua rau los paub Vajtswv thiab loj hlob rau ntawm seem ntsuj plig, plaub lub hli tom qab nws txawm los ua kev cai rau dej, pi blub neej zoo li ib tug ntseeg nyob rau hauv pawg ntseeg. Tiam sis nws qhov kev xav uas pom nws txiv qaug cau nto rau raum zoo tseem tsis tau ploj mus

[Vim yog zoo li no nws niam] thiaj yuav tsum sawv los coj Ragan kom paub Vajtswv, Ronald Reagan los paub Vajtswv vim yog nws niam ua tug coj.

Nws niam uas yog Nelle thiaj los pib ua Vajtswv num nyob rau hauv nroog Ditson, tiam sis nws qhov hauj lwm nyob rau pawg ntseeg tom lub nroog Tampico kuj yog ib qhov ua tseem ceeb. Tsis ntev tom qab ntawd [nws txiv] tau coj lawv los nyob rau lub nroog no, Nelle thiaj li rov los ua Vajtswv num nyob rau pawg ntseeg thiab … lub sijhawm no muaj kev txhawb siab loj nyob rau xyoo 1920 Nelly ua Vajtswv tej dej num nyob rau pawg ntseeg vim yog tsis muaj xibhwb … nws tau los luam cov kom tswj siv rau kev pehawm, npaj txhua yam rau kev pehawm, txhawb cov ntseeg kom mob siab Vajtswv thiab nws tseem ua tug qhia Vajtswv Txojlus hu tib si … Txawm lawv twb tsiv los nyob rau lub nroog no lawm los Nelle thiab Dutch ob tug tseem rov qab mus saib lawv pawg ntseeg qub thiab.

[Tom qab ntawd lawv txawm los koom ua tswvcuab nyob rau ntseeg hauv lub nroog Dikson] lawv mus pehawm Vajtswv ntawm YMCA lub tuam tsev txog rau thaum lawv nrhiav tau nyiaj mus yuav ib lub tuam tsev ua lawv tug thiab tau qheb … nyob rau hnub tim 18 lub rau hli ntuj xyoo 1922.

Nelle [Reagan] los ua ib tug thawj coj nyob rau pawg ntseeg ntawd, nws tsis yog ua Vajtswv tes num pab lwm tug xwb … tseem qhia [hnub kaj] nws hoob yog hoob uas loj tshaj plawg, Xyoo 1922 tau muaj neeg sau cia tias, cov neeg los sau npe kawm nyob rau nws hoob muaj txog li peb caug ib leeg, tiam sis tug xibhwb hoob tsuas yog tsib leeg, niam xibhwb hoob yog cuaj leeg xwb.

Nelle hais kom lawv yuav tsum kawm Vajluskub thiab tuav kev ntseeg kom ruaj kho tsis hais hauv pawg ntseeg los sis sab nraud – nws ua Vajtswv tes dej num zoo heev li – qhov uas nws yogi b tug muaj kev ntseeg loj heev no tau ua rau nws tug tub los loj hlob rau txoj kev ntseeg – nws tseem ua haujlwm lwm yam thiab … nyob rau lub rau hli xyoo 1926 nws tau co jib qhov zoo mus rau pawg ntseeg Npativ uas yog muaj lub npe “Lub nkoj ntawm kev ntseeg”

Xyoo … 1926 Nelle tau sau “ib pha ntawv” nws tau hais li no tias “Vajtswv tsis pub kom peb hnov qab” cov tub rog uas lawv yeem muab lawv txoj sia tuag theej lub tebchaw thaum [tsov rog ntiajteb zaum ib] cov neeg no puas leej yog cov muaj cuab kav, Nelly sau li no tias, “kev kov yog ntawm Democracy uas rau kov yeej qhov kev tswj hwm ua phem loj kom ploj mus”… nyob rau xyoo 1927 Nelly tau mus hais lus nyob rau Amelikas cov tub rog, lawv hu nws tias “Tug uas hais lus zoo” nws hais txo Goege Washinton thaum tseem yog menyuam yaus – yog lawv qhov no yeej ua rau nws tug tub [pom thiab zoo siab]

Tug ntseeg tau txais hwjchim los ntawm kev thov Vajtswv lub sijhawm thaum nws ua Vajtswv num ntawd nws los coj sawvdaws thov Vajtswv … nws tseem kom sawv daws muaj thov vajtswv rau txhua hmo, thiab nws tseem qhia kom lawv paub txog kev thov Vajtswv … Nelle [tseem] coj lawv [tug coj] mus thov Vajtswv “rau txhua lub tsev”

[Nov yog lus pov thawj los ntawm tug poj niam uas yog Mildred Neer txog Nelle Reagan qhov kev thov Vajtswv rau nws tug ntxhais. Lub sijhawm ntawd nws tug ntxhais mob nyhav heev, noj tsis tau pw tsis tau, nws niam thiaj mus cuag Nelle rau tom pawg ntseeg lub tuam tsev]:

     Tom qab kev pehawm Vajtswv xaus, neeg coob kawg nkaus ua rau kuv yeej ntsib tsis tau nws kiag lis tsuas tos kom lawv mus tsev tag tso thiab ntsib rau tug poj niam uas yog Ragan…
     Kuv xav tias, “yog kuv nrog Reagan tham ces yeej zoo kawg nkaus li, txawm mus nrhiav nws … Kuv qhia rau nws txog kuv tug ntxhais nws txawm hais rua kuv tias “cia wb mus lawm nram qab” thaum peb txog rau nrad, nws txawm hais rau kuv tias “wb cia li txog caug thov Vajtswv rau nws” nws thov Vajtswv tau zoo kawg nkaus, thaum wb [sawv ntsug] kuv pom tau hais tias Vajtswv teb wb cov lus thov, kuv txawm mus tsev lawm, tom qab mus txog tsev tsiv ntawv nws txawm tuaj kho peb qhov roob, thiab siv sijhawm yav tav su [Thov Vajtswv] nrog rau wb, nws rov mus tsev thaum rau teev, tom qab nws mus tsev tsis ntev xwb [kuv tug ntxhais] txawm sawv los, hnub tom qab kuv coj nws mus cuag kws kho mob, thiab kws kho mob hais tias “kuv tsis tag kho ntxiv lawm” Vajtswv tau teb Nelle Reagan cov lus thov.

Tseem muaj ib tug tswvcuab hais li no tias:

...Tug xibhwb no nws yeej tsis tau tso tes thov Vajtswv rau leej twg li, tiam sis lub sijhawm thaum nws thov Vajtswv mas nws txog caug thiab tig qhov muag mus saib saum ntuj thov Vajtswv zoo li nws twb ntsib Vajtswv uantej los lawm thiab zoo li nws twb pom Vajtswv, yog leej twg muaj teeb meem loj thiab mob nyhav thaum Nelle yuav tuaj rau tug ntawd tsev txog caug thov Vajtswv … tom qab ntawd tsis ntev ces yuav tsum zoo xwb xwb li.

… Yeej tsis txaus ntseeg li thaum nws tug tub loj hlob los txawm muaj kev txoj kev ntseeg ruaj heev kawg nkaus

Nelle Reagan siv sijhawm pab lwm tug “tsis hais neeg txom nyem thiab tsis muaj vaj muaj tsev” nws tseem cog lus tias, nws yuav nrog nws niam nyob uake txog thaum nws niam tsis muaj txoj sia … Nws hlub cov neeg ua qaug dej qaug cawv … nws [pheej] nyeem Vajluskub raug cov neeg uas raug kaw hauv tsev loj cuj … txawm yog cov neeg tua neeg los yeej coj los hloov dua siab tshiab – nws ib qhov haujlwm yog cawm cov neeg ua muaj lub lub txim loj.

[Muaj ib tug txiv neej tub sab hais txog qhov nws tau nrog Nelle sib tham nyob rau tom tsev loj cuj li no tias, thaum nws tawm hauv tsev loj cuj mus, nws mus caij ib lub tsheb thiab yuav muab tug tsav tsheb ntawd tua pov tseg thiab txeeb nws cov nyiaj, tiam sis nws tau hloov siab tsis ua qhov no, nws txawm tawm hauv lub tsheb thiab hais tias “mam sis ntsib dua, ua tsaug ua koj mua tsheb rau kuv caij” … “Koj puas pom rab phom nyob rau nram qab ntawd tiag yog txhob txwm yuav siv coj los tua koj, tiam sis kuv tau nrog Nelle tham tag lawm qhov no ua rau kuv tau hloov dua tug neeg tshiab…” Tug poj niam uas yog Reagan tau cawm tug txiv neej no kom dim ntawm lub neej tua neeg.

Caig ntuj qhua xyoo 1924 nws tseem pab nrhiav nyiaj yuav tau ib lub tuam tsev pehawm Vajtswv rau cov neeg Lubxias nyob rau hauv nroog New York, qhov no qhia tau tias cov ntseeg Vajtswv muaj kev sib raug zoo nrog rau cov neeg Lubxias uas yog [Communist).

Lub plaub hli xyoo 1927 … nws tau mus hais txog tebchaw Yijpum thiab cov ntseeg uas nyob rau lub tebchaws ntawd

Nelle Reagan ua neej rau Vajtswv, nws ua txhua yam no kom txog kev ntseeg no ntws mus rau nws cov menyuam xws li Ronald thiab nws tau thov Vajtswv kom nws tug tub cov txoj kev ntseeg no mus rau neeg ntiajteb.

Nyob rau hnub tim 21 lub xya hli ntuj peb hnub tom qab uas lawv tau qheb lub tuam tsev pehawm Vajtswv … Dutch thiab nws tug tib laug thiab nees nkaum tug ntseeg, lawv yog thawj pab ua los ua kev cai rau dej thaum ua tau lub tuam tsev tshiab, qhov no yog Ronald txoj kev txiav txim siab ntawm nws tug kheej, nws hais li no tias “kuv tau ntsib Yexus los ntawm kuv tug kheej”

Thaum nws laus lawm [tug tug nom loj] uas yog Reagan hais li no tias, nws nyiam Vajluskub tshaj plaws “vim muaj cov ntsiab lust seem ceeb tshaj plaws” txhua yam ntawv nyob rau hauv, cov lus hais no yog Vajtswv ua tug tshoov neeg lub siab ua tug sau, nws hais li no tias “kuv yeej ntseeg tag kuv lub siab thiab lub ntsws”

Tom qab ua kev cai rau dej tag [Ronald] Reagan txawm los ua ib tug tswvcuab nyob rau hauv [pawg ntseeg] thiab kub siab rau Vajtswv [Reagan nws niam thiab nws tug tib laug puas leej ua tib yam nkaus lintawd, nws tug tij laug tuav kev tshaj tawm nyob rau pawg ntseeg] Tsis hais kev kawm hnub kaj, kev thov Vajtswv” … lub sijhawm thaum Dutch muaj hnub nyoog Kaum tsib xyoo nws pib qhia Hnub kaj…” Nws ua cov hlua tug thawj coj muaj ib tug tug hluas hais li no tias “Peb pheej tsa mus ntsia nws”

Ronald Reagan tau mus kawm nyob rau pawg ntseg lub tsev kawm ntawv, tom qab ntawd xyoo 1981 nws thiaj tau los ua Amelikas thawj tug nom loj nyob rau tebchaw Amelikas. Lub sijhawm ntawd nws tau mus cog lus tseg kav tebchaw rau ntawm nws niam phau Vajluskub, nws hais li no tias, “Vajtswv thov pab kuv thiab”

Qhov ua nws yog thawj tug nom loj kav tebchaw Amelikas Ronald Reagan tig lawv tawm tsam qhov kev tua menyuam hauv niam lub plab, nws ua li ntawd raws li Vajluskub qhia tseg, nws hais li no tias,

Kuv ntseeg hais tias tsis muaj ib qhov tseem ceeb twg lawm npaum li peb yuav tsum tig los cob qhia peb cov neeg kom hloov tug cwj pwm thiab tig los ua qhov zoo rau neeg txhua tug, yog peb ua tsis tau qhov kev zoo no, ces lwm yam kev ua zoo yeej tsis muaj nuj nqi dab tsi kiag li lawm “Cia li cia cov menyuam no los cuag kuv, tsis txhob txwv lawv, vim Vajtswv lub tebchaw zoo ib yam li cov menyuam no.”

Nws tau hais lus nyob rau xyoo 1986 li no tias,

Muaj ib yam ua nyob hauv neeg Amelikas lub siab, peb yuav tsis tso cai rau ib tug neeg twg los tua cov menyuam thaum tseem nyob hauv niam lub plab, vim yog txhua tug neeg puas leej yog Vajtswv ua tug tsim

... Yog li ntawd kev tua menyuam hau niam lub plaj thiaj raug txwv rau lub sijhawm uas nws tseem ua nom loj kav tebchaw Amelikas,

Tug nom loj uas yog Reagan tseem tawm tsam kev tswj hwm zoo Communism txog qhov lawv tsis ntseeg tias muaj Vajtswv, nws hu Xauviaj li no tia “Haiv neeg phem” nws hais lus nyob rau ntawm lub laj kab Berlin tias “Gorbachev yuav tsum rhuav tshem tug laj kab no” nws ntseeg tias qhov kev ntseeg raws li Communism uas hais stias tsis muaj Vajtswv ntawd, yogi b qhov phem tshaj plaws. Nws thiaj tau tsim ib pab tub rog, nws hais tias Xauviaj yuav tsum coj kom zoo li ntawd thiab, thaum xaus los kuj mus zoo li ntawd Ronald Reagan yog tug rhuav tshem qhov kev tswj zoo li “Evil Empire,” thiab yog tug rhuav tshem tsis pub communism nthuav dav mus rau qab ntuj, tug ua sau txog tug nom loj no li keebkawm uas yog Edmund Morris hais li no tias, “Nws xav kom Vajtswv mus nyob rau hauv plawv nroog Moscow thiab kom mus raws li ntawd” Ronald Reagan thaum tseem muaj txoj sia nyob yog xav pom qhov no.

Nyob rau niam hnub xyoo no, kuv xav kom cov niam txhua tug xav kom txhua muab Mauxes niam uas yog Yaukhenpe – Thiab Nelle Reagan uas yog Amelikas tug nom loj ob tug no lub neej coj mus xyaum. Tswv Yexus tuag saum ntoo Khaublig theej peb lub txim saum ntoo Khaublig. Kuv xav kom nej paub tias Tswv Yexus cov ntshav ntwv los ntxuav nej kom dawb huv ntawm txhua yam kev txhaum, kuv xav kom nej paub tias Tswv Yexus lub cev tau sawv hauv qhov tuag rov qab los, ciaj sia nyob rau saum ntuj Ceebtshej zau ntawm Leej txiv sab xis, kuv xav kom nej los rau ntawm Yexus thiab cia siab rau nws, thiab nco ntsoov tuaj pehawm Vajtswv rau txhua hnub uas muaj pehawm Vajtswv, thiab nco ntsoob cob qhia nej cov memyuam kom loj hlob rau ntawm Vajtswv, thov Vajtswv foom koobhmoov. Amees.

(XAUS COV LUS QHUAB QHIA)
Koj mus nyeem Dr. Hymers cov lus qhuab qhia txhua lub lim tiam nyob rau Internet ntawm
www.realconversion.com qheb mus rau “Qhuab qhia ua lus Hmoob.”

Koj sau email rau Dr. Hymers rau ntawm rlhymersjr@sbcglobal.net – lossis sau ntawv
xa rau nws raws qhov chaw nyob no P.O. Box 15308, Los Angeles, CA 90015. Lossis hu
xovtooj (818)352-0452.

Lus ceebtoom: Txhua cov lus qhuab qhia nyob rau hauv no coj mus siv
tau, txawm tsis tau kev tso cai los ntawm Dr. Hymer’s los xij. Tiamsis
yog Dr. Hymers’ cov lus qhuab qhia uas luam ua duab yuav tsum tau
kev tso cai thiaj coj mus siv tau.

Nyeem Vajluskub ua ntej mloog Vajtswv, Abel Prudhomme: Henplais 11:23-27
Hu nkauj tshwjxeeb yog Benjamin Kincaid Griffith:
“I Will Praise Him” (Margaret J. Harris, 1865-1919).