Print Sermon

Lub homphiaj ntawm peb qhov Website no yog sau thiab cov yees ua duab rau txhua tug xibhwb thiab cov tshaj tawm nyob txawv tebchaws thoob plaws ntiajteb, tshwj xeeb rau cov tebchaws txom nyem uas tsis muaj tsev kawm Vajluskub.

Cov lus qhuab qhia no sau tawm los qhia thiab kaw ua duab qhia muaj txog li ntawm 1,500,000 lub khooputawj thiab muaj ntau tshaj 221 lub tebchaws rau ib xyoo twg, nej mus saib tau rau ntawm www.sermonsfortheworld.com. Saum puas tug neeg mloog thiab saib nyob rau YouTube. Tom qab ntawd cov neeg no kuj los saib peb qhov Website, YouTube coj neeg los rau peb qhov website, cov lus qhuab qhia no muaj txog li ntawd 46 hom lus thiab muaj neeg los nyeem txog li ntawd 120,000 lub khoopetawj nyob rau sau vam tug neeg los nyeem txhua hli. Cov lus qhuab qhia uas uas lus sau tsis txwv coj mus siv. Thov qheb ntawm no saib nej yuav pab nyiaj rau peb tshaj tawm Vajtswv Txoj Moo Zoo kom mus thoob plaws ntiajteb tau licas.

Txhua zaug nej sau ntawv rau Dr. Hymers, cov ntsoov qhia tias koj nyob lub tebchaw twg los sis nws teb tsis tau koj, Dr. Hymers li email yog rlhymersjr@sbcglobal.net.




COV LUS QHIA TXOG TSWV YEXUS

PREACHING THE UNSEARCHABLE RICHES OF CHRIST
(Hmong)

Tug qhia Dr. R. L. Hymers, Jr.
by Dr. R. L. Hymers, Jr.

Qhia nyob rau pawg ntseeg Npavtiv hauv lub nroog Los Angeles
Vajntswv hnub yav sawv ntxov lub tsib hli ntuj 4, 2014
A sermon preached at the Baptist Tabernacle of Los Angeles
Lord’s Day Morning, May 4, 2014

“Kuv yog tug uas muaj hwjchim yau dua Vajtswv haiv neeg txhua tug huv tibsi los Vajtswv tseem muaj txoj Moo Zoo uas uas hais txog Yexus Khetos txoj koobhmoov ua tsis txiaj kawg nkaus rau cov mus qhia lwm haiv neeg” (Efexus 3:8).


Kuv yim laus yim nyiam xibhwb Povlauj. Nws yog ib tug neeg uas txoj hwjchim, thiab nws yog tug uas kom peb paub txog Yexus. Nyob rau Vajluskub nqe no nws hais tias,nws yog “Kuv yog tug uas muaj hwjchim yau dua Vajtswv haiv neeg txhua tug” Povlauj yog yeej txoj hwjchim rau kev ua Vajtswv tes dej num. Nyob rau hauv 1 Kaulithaus 15:9, nws hias tias nws yog tug thwjtim uas qe tshaj vim yog nws “tau tsim txom Vajtswv pawg ntseeg” ua ntej nws yuav los ntseeg Vajtswv. Nws rov hais nyob rau hauv 1 Timautes 1:12, 13.

Tiamsis nws hais tias Vajtswv qhov koobhmoov ua rau nws qhia “Tug Yexus uas nyob mus ib txhi” Kenneth Wuest tau sau cia tias “nyob mus ib txhi hauv lus Kivliv yog txhais tias “tsis muaj hnub hloov.” Tsis Yexus yog tug nyob tag mus li thia muaj txhua yam, “tsis muaj hnub uas neeg yuav paub tau” (Kenneth S. Wuest, Ph.D., Wuest’s Word Studies, Eerdmans, 1975, volume I, p. 84).

Ntau xyoo los no muaj ntau tug xibhwb hais rau kuv tias, kuv txhob muaj Vajtswv Txojlus los qhia yoojyim, los sis kuv cov tswvcuab yuav tsis loj hlob. Kuv ntseeg li lawv hais tau ntev hloo – Txij thaum kuv los paub txog Spurgeon cov lus qhuab qhia, thaum kuv los nyeem nws cov lus qhuab qhia tau ib ntus, kuv txawm paub txog cov lus tseemceeb uas nws qhia txog Yexus. Kuv txawm sav tias muaj ntau txoj haukev uas yuav los qhia txog Tswv Yexus, los ntawm ntau ntau yam raws li Spurgeon tau qhia. Kuv nco txog kuv qhov kev xav “Kuv yuav ua li ntawd tau tsis ntev. Kuv yuav tsis muaj ntaub ntev los pab npaj cov lus qhuab qhia ntxiv lawm, neeg los ntshe yuav dhuav lawm thiab.”

Kuv yuam kev lawm! Kuv qhia cov lus hais xog Yexus txhua hnub zwj hnub thaum sawv ntxov thiab tsaus ntuj. Zoo li kuv hais tau tsis tob! Tamsim no kuv paub tias tsis muaj hnub uas kuv yuav qhia tag, vim kuv qhia txog tug Yexus uas muaj txhua yam, tsis-muaj-hnub-yuav qhia-tag txog tug Tswv Yexus! Pab! Muaj ntau yam hais txog tug Tswv Yexus tsis muaj hnub uas kuv yuav qhia tag – tsis yog ib puas xyoo xwb!

Niaj hnub hnov cov lus qhia txog Tswv Yexus yuav ua rau cov tswvcuab qaug zog lov – raws li nee hais rau kuv? YEEJ TSIS YOG LINTAWD! Peb muaj peevxwm pov cov ntseeg uas loj hlov nyob thoob plaws hauv lub ntiajteb! Ntawd tsis yog lam nyob lam loj hlob. Tsis yoojyim tiag! Peb yeej muaj cov ntseeg uas kho kho lintawd nyob rau niaj hnub nim no. Lawv hloov dua siab tshiab vim yog hnov txog cov lus qhuab qhia txog Tswv Yexus. Lawv raug yug los ntawm cov lus qhuab qhia txog Yexus. Lawv loj hlob lawv ntawd cov lus qhuab qhia! Lub sijhawm no kuv thiaj pib to taub txog xibhwb Povlauj cov lus no,

“Kuv tsuas qhia kom nej paub Yexus Khetos thiab qhov uas Yexus tuag saum tus ntoo khaublig rau nej xwb” (1 Kaulithaus 2:2).

Peb raug cawm los ntawm qhov epb ntseeg hauv Tswv Yexus thaib qhov nws tuag saum ntoo Khaublig. Peb loj hlob hauv txoj kev ntseeg hauv Tswv Yexus. Peb qhov kev ntseeg ua rau Vajtswv raug ntxuav kom dawb huv. Tswv Yexus yog “Alpha and Omega, tug nyob tom qhov pib thiab tom qhov xaus” (Qhia tshwm 1:8). Khetos yog “tug sau thiab [tug] ua kom peb txoj kev ntseeg tiav” (Henplais 12:2). Raws li nag hmo kuv twb qhia los lawm, Tswv Yexus “…ua kom peb muaj hwjchim, tau kev ncajncees, thiab dawbhuv, thaib raug cawm” (1 Kaulithaus 1:30). Txij thaum peb raug cawm, tau kev ncajncees, thiab dawbhuv, thaib raug cawm hauv Yexus – Tsis muaj hnub uas peb yuav qhia tag! Raws li Kl. Txwjlaug Griffith tau hu zaj nkauj qub uas yog ua lus German txhau los ua lus Mekas.

Lub sijhawm yav sawv ntxov ua rau kuv lub siab quaj tias
   Thov qhuas tug Tswv Yexus!
Raws li Tswv Yexus cov lus qhuab qhia:
   Thov qhuas tug Tswv Yexus!

Thaum pws tsaug zog kuv tug ntsujplig hais tias,
   Thov qhuas tug Tswv Yexus!
Thaum kev phem los, kuv yuv tiv thaiv,
   Thov qhuas tug Tswv Yexus!

Ku lub siab puas quaj ntsuag? Kuv ntsib qhov tseeb,
   Thov qhuas tug Tswv Yexus!
Yam kuv ntshawv hauv ntiajteb? Qhov kev txhawb zog,
   Thov qhuas tug Tswv Yexus!

Nyob ntawm no, kuv txoj sia, kuv [zaj nkauj] zoo siab;
   Thov qhuas tug Tswv Yexus!
Hu zaj nkauj nyob mus ib txhi rau txhua tiam neeg:
   Thov qhuas tug Tswv Yexus!
(“May Jesus Christ Be Praised,” author unknown; translated from the
      German by Edward Caswall, 1814-1878).

Lo sis, Kl. Griffith hu nag hmo tias,

Tswv Yexus ua rau kuv, txhua yam ua kuv xav tau.
   Nws xwb yog qhov kuv ntshaw, kuv xav tau.
Tswvyim, kev ncancees, hwjchim, kev dawb huv rau sijhawm no,
   Kuv qhov kev cawdim ua kom kuv muaj kev ywjpheej!
(“All I Need,” author unknown; copyright 1965 by Dr. John R. Rice in
      “Revival Specials No. 2”).

Txij thaum kuv los qhia Vajtswv Txojlus txog Tswv Yexus los ntawm muaj ntau lub ntiablus coj los qhia, kuv kuj ntshai tias ntse kuv tsis muaj neeg yuav los nyeem nyob rau Internet. Tiam sis kuv kuj raug txhawb zog ntawm cov neeg uas los nyeem kuv cov lus qhuab qhia. Xws li, lub hli dhau lo no muaj neeg txog li ntawd 100,989 “mus” saib peb qhov website, thiab coob leej tau sau ntawv tuaj txhawb kuv lub zog.

Muaj ib tu xibhwb nyob rau tebchaws Indonesia xa tau ib tsab ntawv rau kuv lub hli dhau los no, yog sau tuaj hais lus zoo siab rau kuv ua kev zoo siab rau kuv hnub yug yog xya caum peb xyoo. Kuv kuj ua ob siab uas yuav muab tsab ntawv no los nyeem rau nej mloog zoo li kuv yog neeg khavtheeb. Tiam sis yog ib qhov zoo, kuv yuav muab coj los nyeem rau nej mloog. Nws siv sijhawm ntawv los sau cov lus no.

     Koj cov lus qhuab qhia zoo cov nkauj hu, ua hum us hu los yam tsis muaj qhov xaus. Cov ntsiab lus ntawd txhawb tau peb heev. Qhov tseemceeb yog hais txog Tswv Yexus cov ntshav thiab tuag theej peb, qhia txog kev hloov dua siab tshiab, koj qhia mus qhia los. Koj tseem qhia tawm tsam cov neeg uas “txiav txim siab lis neeg nyiam” thiab niaj hnub nim no cov ntseeg tso Vajtswv tseg. Koj cov lus zoo li cov nkauj hu tsis paub xaus.
     Koj cov lus qhuab qhia rov ncha hauv peb lub pob ntseg ib zaug thiab ib zaug, peb lub neej no nyob tsis ntev. Yog lintawd, peb yuav tsum hniaj hnub qhia cov lus qhia txog Tswv Yexus thaum tseem muaj txoj sia. Peb lub neej zoo tej nlooj qhua, uas yuav poob ntawd tug ntoo, nyog ywjpheej, muaj kev zoo siab, coj mus los zoo li cov nlooj ntoo raug cua tshuab, thaum kawg zeeg rau hauv av mus tag ib txhi. Qhov tseemceeb peb pom thiab zoo siab yuav ploj mus, txog thaum peb paub tias, peb lub neej no ua tsis tau dabtsi lawm, txhoj cia peb plam kev ua Vajtswv num.
     Koj cov lus nyob hauv peb poj ntseg, thiab hauv peb lub siab tsis yog rau cov mloog xwb, yuav tsum tau ua raws huv si, yuav tsum tshaj tawm Vajtswv txoj lus. Peb lub neej zoo li tug duab zaj zoo nkauj; tiam sis thaum cua tshuab tuaj qhov zoo nkauj ntawd yuav ploj mus. Peb muaj sijhaw los tshaj tawm Vajtswv Txoj Moo Zoo. thaum lub sijhawm dhau mus yeej tsis muaj dabtsi lawm. Peb lub sijhawm yog tshaj tawm coj neeg los cuag Vajtswv. Tiamsis yuav muaj teebmeem ntau yam, los lub qhov rooj tseem qhe cia, cov neeg uas tsis lees yuav peb cov lus qhuab qhia, los tseem muaj cov lees yuav Tswv Yexus.
     Koj cov lus qhuab qhia nyob hauv peb lub pob ntseg ib zaug mus rau ib zaug, tias peb lub zog yuav ploj mus. Peb lub neej zoo li nthwv dej ua raug cua tshuab uas sim peb lub zog, peb lub zog los yuav ploj mus thiab yuav me zuj zu thaum mus raug tim ntug dej – zoo li peb tes dej num, yuav tsis yoojyim li txhua zaug. Tej zaum kuj zoo siab, tiamsis tej zaum peb kuv qaug zog zoo li tsis xav ua haujlwm lawm. Lub sijhawm ntawd Vajntsujplig zoo hluav taws kub peb tug ntsujplig, cia kom cov nplaim taws ntawm cig rau peb cov lus qhuab qhia thiab peb tes dej num. Koj cov lus nyob hauv peb lub pob ntseg thiab hauv peb lub siab zoo li Xibhwb Povlauj hais tias, “Not slothful in business; fervent in spirit; serving the Lord” (Romans 12:11).
     Koj cov lus qhia rau peb txog qhov Vajtswv Txojlus hais tias, “Tib neeg zoo tej roj ntsuag, thiab paj ntoo nyob rau tom teb, vim cua tshuab tuaj, yuav ploj mus, qhov chaw ntawd los yuav tsis paub ntxiv lawm” (Phau Ntawv Nkauj 103:15-16).
     Ua koj tsaug rau cov lus qhuab qhia, Ua tsaug rau qhov koj ua siab ntev, qhia peb koj yuav tsum qhuab qhia cov lus qhia txog Tswv Yexus. Ua tsaug rau txhua yam ua koj ua rau Vajtswv thiab rau peb tug cawm seej, Tswv Yexus.
     Zoo siab koj hnub yug, Xibhwb. Vajtswv foom koobhmoov rau koj thiab tsev neeg thiab koj cov neeg.
     Koj tug tub hauv tes dej num
     Edi.

Cov lus qhuab qhia no yog sau tuaj ntawm tug xibhwb uas nyob rau tebchaws Indonesia. Chwv peb lub siab, thiab kuv xav faib rau nej mloog. Yog, peb yuav tsum siv zoo qhia Vajtswv Txojlus tsis txhob tso tseg. Peb yuav tsum rau siab ntsoov qhia txog “Tug Tswv Yexus Uas Nplua Nuj.”

Kuv ntseeg tias txhua tug ntseeg cheemtsum hnov cov lus qhia txog Tswv Yexus. Tug “Yexus uas nyob mus ib txhi” tsis yog rau cov tsis ntseeg Vajtswv xwb. Qhov tseeb, Efexus sau tias, “cov neeg uas nyob hauv Efexus, thiab ncajncees rau Tswv Yexus.” (Efexus 1:1). Xibhwb Povlauj hais tau ntau yam yog rau Vajluskub nqe no. Yog ib qhov uas kuv nyiam heev, rau qhov phau Vajluskub qhia thiab qhuas Vajtswv, thiab qhia cov lus qhia txog Tswv Yexus tau meej. Thiab xibhwb Povlauj tseem txhawb cov ntseeg koj ua neej raws li Yexus tau cawm lawv. Qhov no yog qhov kuv nyiam.

“Nej yeej yog lwm haivneeg, nej tsis yog cov uas Vajtswv xaiv cia lawm, Nej tsis muaj feem nrog Vajtswv haivneeg tau tej koob hmoov uas Vajtswv coglus tseg yuav muab pub rau cov neeg uas nws xaiv tseg lawm, Nej nyob hauv ntiabteb no, nej tsis muaj chaw cia siab thiab nej tsis paub Vajtswv. Tiamsis nimno nej cov uas yav tas los nyob nrug deb, nej twb los nrog Yexus Khetos koom ib txojsis lawm. Vim Yexus Khetos tuag txhiv nej, Vajtswv thiaj coj nej los cuag Vajtswv” (Efexus 2:12-13).

Txhua tug ntseeg cheem tsum hnov Vajtswv Txojlus. We yuav tsum hais rau peb tug kheej tias thaum ub peb tsis muaj kev vam, thiab tsis muaj Vajtswv Txojlus. Peb yuav hais rau tug kheej peb “raug ua los ntawm Tswv Yexus cov ntshav.”

Kuv tau los nyeem Xibhwb Warren Peel uas yog xibhwb nyob rau pawg ntseeg Trinity Presbyterian hauv nroog Newtowabbey, Northern Ireland cov lus qhuab qhia, Cov ntsiab lus muab luam rau ib phau ntawv xibhwb Peel hais tias txhua tug ntseeg, txawm tug xibhwb, los cheem tsum hnov Vajtswv Txojlus. Nws hais tias “Peb yuav tsum hnov cov lus qhia txog Tswv Yexus thiab ntseeg rau txhua hnub nyob rau peb lub neej” (Banner of Truth Magazine, August/September 2013, p. 4) Yog! Nws hais li ntawd nyob rau ib lub rooj sablaj! Cov xibhwb thiab cov qhuab qhia! Ua tsuag uas hais lintawd! Thaum kuv cov lus tag, kuv kawm tau yim yam tias yog vim licas ib tug ntseeg thiaj yuav tsm yug dua tshiab thiab hnov Vajtswv Txojlus, thiab xav li ntawd txhua hnub! Hnov yog li ntawd. Teij zaum nej yuav xav tau ntau tshaj qhov no thiab, Ntawm no qhia tias yog vim licas cov ntseeg thiaj yuav tsum hnov Vajtswv Txojlus.


1. Vajtswv Txojlus pab kom peb tsis yog tug neeg txhaum (Xibhwb Peel hais nyob rau nws cov lus qhuab qhia).

2. Vajtswv Txojlus ua rau kom peb muaj kev vam rau yav tom ntej – vim yog Yexus sawv hauv qhov tuag rov qab los thiab yuav rov qab los!

3. Vajtswv Txojlus ua rau kom peb tau so. (Yexus hais tias, “Kuv yuav cia koj so,” Mathais 11:28).

4. Vajtswv Txojlus pab kom peb kovyeej Ntxwnyoog. (“thiab lawv kovyeej nws los tnawm Vajtswv tug menyuam yaj cov ntshav,” Qhiatshwm 12:11).

5. Vajtswv Txojlus cog lus rau peb ntawm peb cov lus thov. (“Muaj yog lintawd, kwvtij, ntawm Tswv Yexus cov ntshav,” Henplais 10:19).

6. Vajtswv pab kom peb muaj zog thaum peb qaug zog. (“Tiamsis Vajtswv qhov kev hlub, tug ua hu peb hauv Tswv Yexus, tom qab peb raug kev txom nyem peb yuav kov yeej,” 1 Petus 5:10).

7. Vajtswv Txojlus pab kom peb muaj zog thiab ua tau haujlwm tiav (“Kuv ua tau txhua yam ntawm Tswv Yexus,” Filipis 4:13).

8. Vajtswv cog lus rau peb tias peb yuav loj hlob los ntawm txoj kev hlub. (“Kuv ruaj siab tias, Vajtswv muab qhov zoo rau nej, pab kom nej ua haujlwm tiav rau Yexus hnub” Filipis 1:6).


Ob peb lim tiam dhau los no kuv tau qhia Vajtswv Txojlus muaj lub npe tias “Thaum kuv lub neej hluas.” Kuv tau qhia txog tej yam kev txom nyem uas kuv tau ntsib. Dab Ntxwnyoog los sim hais rau kuv lub siab. Tug txiv neej ntawd hais rau kuv tias nws nshai qhov cia siab rau Yexus, peb yuav mus ntsib tej yam kev txom nyem zoo li no. Saib Dabnntxwnyoog sim peb licas! Kuv lub ntsiab lus ntawm cov lus qhuab qhia no yog hais txog lub zog uas Vajtswv pub rau kuv hla mus dhau tej kev txom nyem no. Tswv Yexus yuav muab hwjchim rau koj tib yam nkaus! Lees koj lub txim, thiab cia siab rau Yexus! Nws yuav ntxuav koj tej kev txhaum ntawm nws cov ntshav thiab muaj txoj siab rau koj thiab peb yuav nyob tsis tau yog tsis muaj Vajtswv! Nws yog zaj nkauj kuv kawm thaum kuv tseem yog menyuam,

Kuv mus rau ntawm tug Cawmseej,
   Ntxuav kuv tej kev txhaum;
Nws yog tug tseeb, Nws ib leeg xwb;
   Nws muaj cov lus cawm txoj sia.
Kuv yuav mloog Nws, zoo siab thiab muaj kev ywjpheej’
   Yexus, tug muaj hwjchim, kuv yuav los rau ntawm Nws.
(“I Am Resolved,” Palmer Hartsough, 1844-1932).

Khiav tawm hauv kev txhaum thiab cia siab rau Yexus rau hnub no! Los xav txog Vajtswv cov lus rau hniaj hnub nim no thaum koj tseem muaj txoj sia. Yexus tuag saum ntoo Khaublig theej koj tej kev txhaum. Yexus cov ntshav txhuam koj tej kev txhaum huv si. Yexus sawv hauv qhov tuag rov qab los muab txoj sia tshiab rau koj! Khiav tawm hauv kev txhaum los cia siab rau Yexus! Tsis muaj hnub koj yuav tusiab!

Yog nej xav nrog peb tham txog qhov los rau ntawm Tswv Yexus, thov sawv mus lawm tom qab, Dr. Cagan yuav los coj nej mus rau lwm chav tsev, muab lus qhia thiab thov Vajtswv pab. Yog zaum no yog thawj zaug uas kom hnov cov lus no, thiab muaj lus nug kuv txog cov lus qhuab qhia no, thov mus lawm tom qab rau tamsim no, Kuv yuav zaum nrad nrog nej thav, Mus tau tamsim no, Dr. Chan, thov los coj peb thov Vajtswv pab rau cov neeg uas lees yuav Yexus no, A-mees.

(XAUS COV LUS QHUAB QHIA)
Koj mus nyeem Dr. Hymers cov lus qhuab qhia txhua lub lim tiam nyob rau Internet ntawm
www.realconversion.com qheb mus rau “Qhuab qhia ua lus Hmoob.”

Koj sau email rau Dr. Hymers rau ntawm rlhymersjr@sbcglobal.net – lossis sau ntawv
xa rau nws raws qhov chaw nyob no P.O. Box 15308, Los Angeles, CA 90015. Lossis hu
xovtooj (818)352-0452.

Lus ceebtoom: Txhua cov lus qhuab qhia nyob rau hauv no coj mus siv
tau, txawm tsis tau kev tso cai los ntawm Dr. Hymer’s los xij. Tiamsis
yog Dr. Hymers’ cov lus qhuab qhia uas luam ua duab yuav tsum tau
kev tso cai thiaj coj mus siv tau.

Nyeem Vajluskub ua ntej yog Abel Prudhomme: Efexus 3:1-8
Hu nkauj tshwjxeeb yog Benjamin Kincaid Griffith:
“May Jesus Christ Be Praised” (Tsis paub tug sau, tug txhais yog Edward Caswall, 1814-1878).