Print Sermon

Lub homphiaj ntawm peb qhov Website no yog sau thiab cov yees ua duab rau txhua tug xibhwb thiab cov tshaj tawm nyob txawv tebchaws thoob plaws ntiajteb, tshwj xeeb rau cov tebchaws txom nyem uas tsis muaj tsev kawm Vajluskub.

Cov lus qhuab qhia no sau tawm los qhia thiab kaw ua duab qhia muaj txog li ntawm 1,500,000 lub khooputawj thiab muaj ntau tshaj 221 lub tebchaws rau ib xyoo twg, nej mus saib tau rau ntawm www.sermonsfortheworld.com. Saum puas tug neeg mloog thiab saib nyob rau YouTube. Tom qab ntawd cov neeg no kuj los saib peb qhov Website, YouTube coj neeg los rau peb qhov website, cov lus qhuab qhia no muaj txog li ntawd 46 hom lus thiab muaj neeg los nyeem txog li ntawd 120,000 lub khoopetawj nyob rau sau vam tug neeg los nyeem txhua hli. Cov lus qhuab qhia uas uas lus sau tsis txwv coj mus siv. Thov qheb ntawm no saib nej yuav pab nyiaj rau peb tshaj tawm Vajtswv Txoj Moo Zoo kom mus thoob plaws ntiajteb tau licas.

Txhua zaug nej sau ntawv rau Dr. Hymers, cov ntsoov qhia tias koj nyob lub tebchaw twg los sis nws teb tsis tau koj, Dr. Hymers li email yog rlhymersjr@sbcglobal.net.




KEV CAWM LOS SIS RAUG RHUAV TSHEM

DELIVERANCE OR DAMNATION
(Hmong)

Tug qhia Dr. R. L. Hymers, Jr.
by Dr. R. L. Hymers, Jr.

Qhia nyob rau pawg ntseeg Npavtiv hauv nroog Los Angeles
Vajtswv hnub yav tsau ntuj, Tsib hli 3, 2015
A sermon preached at the Baptist Tabernacle of Los Angeles
Lord’s Day Morning, May 3, 2015

“Vajtswv paub txog yuav cawm tug neeg cia siab rau nws dim ntawm kev sim siab, thiab npab tug neeg uas tsis ntseeg teem txim rau hnub txiav txiv” (2 Petus 2:9).


Nero yog tug huab tais uas hlawv nroog Loos nyob rau xyoo 64 A.D. Nero (54-68 A.D.) yog ib tug ua tua neeg tuag coob tshaj plaws. Nws tua tug uas nyob rau tswv tsev neeg. Lub sijhawm thaum nroog Loos raug hlawv ntawd, neeg yeej paub hais tias Nero ua tug hlawv. Tiam sis nws nrhiav lwm tug los ev lub txim no. Nws hnov txim raug cov ntseeg Vajtswv tias yog cov uas hlawv! Tacitus (56-117) hais nyob rau tiam ob puas xyoo tom qab Yexus rov mus qaum ntuj hais li no tias, “Cov neeg uas lees hais tias yog cov ntseeg Yexus raug ntes husi…raug teev txim kom tuag…lawv tseem muaj tawv tsiaj los vov cov ntseeg, cia dev mus dua, tej tug kuj raug ntsia saum ntoo khaublig – tej tug kuj raug hlawv rau yav hmo ntuj” (Tacitus, Annals 15:44, early second century). Tom qab ntawd tsis ntev Petus kuj los sau 2 Petus. Tseem paub tau hais tias Petus raug ntsia tuag saum ntoo Khaublig rau hau tuaj rau hauv raws li nws thov tseg – vim Petus xav tias nws tsis tseem ceeb yuav tuag zoo li tug Tswv Yexus.

Nyob rau lub sijhawm ua phem zoo li no, cov ntseeg saum pua tug neeg tuag. Nero tseem muab cov ntseeg coj musk hi cia rau ntawm nce ntoo thiab hlawv nyob rau hauv nws lub vaj! Petus sau 2 Petus ua ntej nws yuav raug ntev tsis ntev.

Nyob rau 2 Petus yog cov lus hais txog raug Vajtswv tshoov siab thiab yog phau Vajluskub uas muaj hwjchim (2 Petus 1:19-21). Nws ceeb toom rau peb tias “cov tub txib uas ua txhaum” (2:4), thiab Vajtswv tau muab “nroog Xaudoos thiab Kaumaulas hlawv” (2:6). Tiam sis Nws tau cawm “Lauj xwb, tiam sis lwm [tug neeg rau hlawv] tag huvsi” (2:7). Xibhwb Petus thiaj li hais li no tia,

“Vajtswv paub txog yuav cawm tug neeg cia siab rau nws dim ntawm kev sim siab, thiab npab tug neeg uas tsis ntseeg teem txim rau hnub txiav txiv” (2 Petus 2:9).

Ua ntej kuv yuav los qhuas cov nqe lus no, kuv thov qhia rau nej tias Dabntxwnyoog ntxub 2 Petus heev tshaj plaws. Ntxwnyoog ntxuj phau Vajluskub no tshaj lwm phau Vajluskub uas nyog rau Vajluskub tshiab. Koj tsis tag mus rau Hollywood los sis Las Vegas mus saib Ntxwnyoog tes dej num hlo li. Kuv mus saib tau nyob lub tsev kawm Vajluskub Fuller Seminary hauv nroog Pasadena, California. Ntawv lub tsev kawm Vajluskub loj nyob rau tebchaws Amelikas no tabtom rhuav tshem Vajluskub nyob rau niaj hnub nim no. Lawv ntxub 2 Petus tshaj lwm phau Vajluskub tshiab huvsi. Lub sijhawm thaum kuv tab tom kawm nyob rau the Southern Baptist seminary nyob sab qaum teb hauv nroog San Francisco, cov xibhwb ntawm ntxub 2 Petus tias yog “cov lus dag” Cov neeg uas tsis lees yuav Vajluskub yeej hais li ntawd ntev los lawm. Tiam sis Dr. A.T. Robertson, ib tug xibhwb pauv Vajluskub zoo tau tiv thaiv phauv Vajluskub 2 Petus. Nws hais tias cov lus no hais nyob rau hauv Aristides (died c. 134 A.D.), hauv Justin Martyr (died c. 165 A.D.), hauv Irenaeus (130-202), hauv Ignatius (35-107), Clement of Rome (died 99 A.D.), Athanasius (296-373), Augustine (354-430) thiab tug u ahu ua Reformer Martin Luther (1483-1546), (A. T. Robertson, D.D., Litt.D., Word Pictures in the New Testament, volume VI, Broadman Press, 1933, pp. 139-146 – Dr. Robertson’s defence of II Peter).

Dr. Robertson hais li no tias, “cov lus no yeej ib txim muaj nyob rau hauv…tsis yog cov tswv yim tshiab tom qab no…yog cov lus qub puas thaum ub” (ibid., p. 140). Dr. J. Vernon McGee, yog ib tug xibhwb muaj suab npe nyob rau tebchaws Amelikas, hais li no tias, “Niaj hnub nim no yuav tsum ntseeg tias Petus ua tug sau phau Vajluskub 2 Petus (J. Vernon McGee, Th.D., Thru the Bible, volume V, Thomas Nelson Publishers, 1983, p. 714).

Tiam cov neeg coj ywj siab zoo li lub tsev kawm Vajluskub Fuller Seminary muab phau Vajluskub dua ib daim zuj zus! Dr. Henry M. Morris hais li no “cov lus no nyob mus ib txhi vim yog [2 Petus] qhia tau meej meej txog cov xibhwb cuav nyob rau hauv pawg ntseeg…[2] Petus qhia rau peb paub txog ‘kev tawg ua pab pawg’ (2 Petus 1:16), kev sib thuam, cov xibhwb uas tsis lees yuav Yexus (2 Petus 2:1), cov xibhwb uas nyiaj [nyiaj txiag] xwb (2 Petus 2:3, 15), cov xibhuab cuav (2 Petus 2:13, 19), thiab cov neeg ua coj tsis tseeb (2 Petus 3:3-6)” (Henry M. Morris, Ph.D., The Defender’s Study Bible, World Publishing, 1995, p. 1401).

Tam sis no kom tsis txhob poob siab tias yog vim licas Ntxwnyoog thiaj ntxuj 2 Petus! ib qhov ua Ntxwnyoog ntxub 2 Petus yog phau Vajluskub no qhia tau meej thiab muaj hwjchim, nyob rau hauv 2 Petus 1:19-21 (the other one being II Timothy 3:15-17). Qhov no lauj qhia rau peb tias Ntxwnyoog ntxub 2 Petus!

2 Petus muaj cov ntsiab lus tseem ceeb! Nyob rau lub cuaj hli xyoo 1961 kuv tau mus kawm nyob rau Biola (tam sim no yog University). Nyob rau xyoo ntawd hauv peb lub tsev kawm ntawv muaj kev pehawm txhua tag kis. Ib tug xibhwb tuaj qhia peb lub sijhawm ntawd yog Dr. Charles J. Woodbridge. Dr. Woodbridge yog ib tug ntawm cov neeg uas pib ua lub tsev kawm ntawv Fuller Seminary. Nws tau tawm hauv lub tsev kawm ntawv ntawd vim nws pom tau hais tias lawv muaj coj ywj siab dhau heev li lawm, tsis lees yuav Vajluskub kiag li thiab. Yog lintawd cov neeg nyob hauv Fuller thiaj tsis lees yuav cov lus qhia nyob rau Vajluskub. Lawv hu Dr. Woodbridge yog tug tseem teebmeem, thiab phem. Tom qab no los yeej tsis muaj leej twg mus thov txim kiag li – tsis hais cov uas yog evangelicals tshiab tom qab no. Tsib caug xyoo tom qab no thiaj li paub tau hais tias Dr. Woodbridge cov lus uas tau hais tseg muaj tseeb zuj zus tuaj. Niaj hnub nim no Fuller thiaj li tsim cov xibhwb uas zoo li Rob Bell. Nws tau sau ib phau ntawd hais tias txhua tug neeg tsis hais [zoo li Hitler] los yeej tau mus ntuj Ceebtsheej husi. Tom qab no tseem sau tau ib phau ntawv ua phej tshaj plaws hais cov lus dev nkaus xwb Dr. Woodridge pom zoo li tig rov mus rau xyoo 1950s. Npuaj tes rau Dr. Charles J. Woodbridge! (Suab Npuaj tes).

Dr. Woodbridge tuaj rau pem Biola thiab qhia nyob rau ntawm peb lub tsev kawm ntawv tau ib lim tiam. Nws qhia nyob rau 2 Petus! Nov yog thawj zaug uas kuv cov lus qhuab qhia zoo li no! Kuv tsuav hnov cov lus qhuab qhia uas tsis pom ib lub ntsiab lus “tseemceeb kiag li. Tsis txaus ntseeg kiag li! Dr. Woodbridge paub tias kuv rau siab mloog nws cov lus qhia nyob rau hauv 2 Petus – Tshooj ib qhia txog kev tsis lees yuav Vajtswv txojlus; tshooj ob qhia txog cov xibhwb cuav; tshoob peb qhia txog cov tub txib uas ua txhaum; dej nyab ntiajteb thiab hluav taws kub nroog Saudoos thiab Kaumaulas! Nws qhia cov lus no zoo tshaj plaws. Ua rau kuv hloov dua siab tshiab nyob rau hmo ntawd – yog hnub tim 28, 1961 – Qhuas tug Tswv Yexus. Txij thaum ntawd los! Thawj hnub uas kuv hloov dua siab tshiab lawm, kuv yeej txiav txim siab los tawm tsam cov neeg uas tawm tsam phau Vajluskub, kev cawmdim, thiab kev txhaum! Kuv paub li ntawd, kuv paub nyob rau yav tagkis! Qhuas Yexus lub npe!

Petus hais meej hauv Vajluskub tias “cov lus ntawm yog hais txog yav tom ntej” (2 Petus 1:19). Petus hais txog cov xibhwb cuav yuav muaj nyob rau pawg ntseeg thiab cov kev puas tsuaj los (2 Petus 2:1-3). Petus hais txog qhov Vajtswv los txiav txim rau neeg los ntawm tso dej nyab ntiajteb, “tiam sis cawm Nau-ees thiab yim tug neeg” (2 Petus 2:5). Petus hais txog Vajtswv tso hluav tawm los “kub nroog Xaudoos thiab Kaumaulas” (2 Petus 2:6). Petus hais txog Vajtswv “cawm Lauj” dim ntawm nroog Xaudoos (2 Petus 2:7). Thiab tamsim no Petus hais li no tias,

“Vajtswv paub txog yuav cawm tug neeg cia siab rau nws dim ntawm kev sim siab, thiab npab tug neeg uas tsis ntseeg teem txim rau hnub txiav txiv” (2 Petus 2:9).

Yog lawm! Petus qhia tau meej! Vajtswv paub txog qhov nws cawm Nau-ees thiab tso dej los nyab neeg ntiajteb. Vajtswv paub txog qhov cawm Lauj, thiab tso hluav taws los kub nroog Xaudoos! Yog lintawd,

“Vajtswv paub txog yuav cawm tug neeg cia siab rau nws dim ntawm kev sim siab, thiab npab tug neeg uas tsis ntseeg teem txim rau hnub txiav txiv” (2 Petus 2:9).

Los sis hais li no tias, Vajtswv muaj hwjchim yav thaum ub zoo li cas tam sim no los zoo ib yam nkaus!

I. Ib, Vajtswv muaj hwjchim cawm tug ntseeg dim ntawm kev sim siab.

“Vajtswv paub txog yuav cawm tug neeg cia siab rau nws dim ntawm kev sim siab.”

Vajtswv paub tias nws ua dabtsi – thiab nws yeej ua tau lintawd! Thaum kuv tseem ua menyua yaus kuv nyiam mloog George Beverly Shea qhia cov lus no,

Kuv tug ntsujplig qhua kuv tug Cawseej,
Koj muaj hwjchim, koj muaj hwjchim!
Kuv ntsujplig hu nkauj, kuv tug Cawmseej,
Koj muaj hwjchim, Koj muaj hwjchim!

Vajtswv muaj hwjchim! Vajtswv yog tug tsom kwm. Yog, lub ntiajteb no muaj ntxwnyoog ua muaj hwjchim. Tiam sis Ntxwnyoog nyob lub ntiajteb no vim yog Vajtswv tso cai xwb. Yog vim licas Vajtswv thiaj tso cai? Kuv tsis paub. Yooj yim teb kawg. Kuv tsis paub. Tiam sis yeej tsis muaj leej twg yuav paub Vajtswv lub siab, nws tso cai rau ntxwnyoog.

“Vajtswv qhov kev txawj ntse ntawd tob heev, yeej tsis muaj leej twg paub txog nws qhov kev txiav txim” (Loos 11:33).

“Vajtswv paub txog qhov cawm tug neeg ntseeg dim ntawm kev sim siab!” Thawj tug ntseeg nyob rau hauv Loos raug sim siab. Raws li kuv hais txog Nero hlawv cov ntseeg thaum tseem ciaj ciaj, muab lawv khi hlawv rau ntawm ncej ntoo. Nws hlawv cov ntseeg hauv nws lub vaj nyob rau yav hmo ntuj.

Ib txhia yuav hais tias, “nov yog qhov txawv. Nws tsis tau cawm lawv.” Nej txhaum lawm. Nws cawm lawv dim “ntawm kev sim siab.” Nws pab rau kom lawv ua tau siab tawv qhawv hla dhau kev sim siab, thiab tiv rhau hav hluav taws! Ib zaj nkauj hu li no tias!

Txawm yog yuav mus rau hau hav hluav taws los,
   Kuv li koob hmoov muaj txaus rau koj hu si;
Hluav taws yuav kuj tsis tau koj, vim kuv tiv thaiv,
   Vim lawv zoo cov kub ua tsis muaj hnub yuav puas tsuaj,
(“How Firm a Foundation,” George Keith, 1638-1716,
      “K” in Rippon’s Selection of Hymns, 1787).

Yog ib qhov zoo rau kuv uas tau los paub txog cov neeg uas yeem tuag rau txoj kev ntseeg. Nws lub npe yog Richard Wurmbrand. Nws yog ib ntseeg uas zoo txij cov uas kuv paub los, thiab paub nws zoo heev. Xibhwb Wurmbrand raug kaw hauv tsawv loj cuj vim yog qhia Vajtswv Txoj Moo Zoo. Cov neeg communist tau tsim txom nws, thiab muab hluav taws kub thoob nws lub cev. Nyob rau lub sijhawm uas raug kaw hauv nkuaj no, nws tseem tau qhia Vajtswv Txojlus rau cov neeg raug kaw ib ya li nws, coob tug tau los cuag Tswv Yexus. Nws raug kaw nyob ib leeg tau ob xyoo, tsis hnov leej tug lub suab kiag li. Nws yuav luag vwm vim yog lawv muaj tshuab lom tso rau hauv nws cov mov. Thaum kawg los nws tseem mus tshaj tawm Vajtswv txoj lus rau cov neeg uas raug kaw nyob rau ntawm nws.

Thaum kawg nws raug xa mus rau “hooj plaub” – “hooj neeg tuag” lawv muaj nws tso rau ntawm kom kis mob tuag. Cov neeg uas raug tso rau “hooj plaub” no yeej tsis muaj tug ciaj rov qab los li. Tiam sis xibhwb Wurmbrand tseem ciaj sia. Nyob rau qhov chaw “tuag ntawd” nws tseem tshaj tawm rau cov neeg uas nyob rau chav tsev ntawd, ntau tug neeg tau los txais yuav Yexus. Nws hais tias, “yog lub sijhawm uas yuav tsum tau fij ntsujplig thiab kho kev ntseeg tshiab. Zoo li cov tub txib saum ntuj nyob ib puas ncig peb.”

Thaum kuv muaj kev nyuaj siab los sis ntxhov siab kuv mus nyeem Richard Wurmbrand phau ntawv hu ua Tortured for Christ thiab nyeem txhua daim. Lub lim tiam yav tag los kuv tseem nyeem nws lwm phau ntawv, hu ua In God’s Underground (Living Sacrifice Book Company, 2004). Cov ntawv no sau tau txau ntshai tshaj plaws. Vim yog sau txog cov ntseeg uas raug tsim txom. Tiam sis thaum kuv nyeem tag txhawb tau kuv lub zog heev. Kuv zoo siab uas paub txog tug neeg no, Richard Wurmbrand, ntsib kev sim siab zoo ib yam li nyob hauv Vajluskub. Kuv zoo siab ua tau paub tug txiv neej no raws li Vajtswv Txojlus hais tias “Vajtswv muaj hwjchim cawm tug ntseeg dim ntawm kev sim siab…” (II Peter 2:9).

Cov ntseeg saum txhiab tug raug cov Muslims tua pov tseg txog saum vam tug rau lub sijhawm no. Ib qhov uas lawv yuav dim yog yuav tsum lees hais tias “tsis muaj lwm tug Vajtswv lawm tsuas yog Allah thiab Mohammed lawm xwb.” Tiam sis cov ntseeg tsis kam hais thiab mus uas Muslims. Lawv cov ntseeg raug hlawv. Lawv cov ntseeg raug hlawv. Coob tug raug txiav caj dab. Cov tug raug hlawv thaum tseem ciaj ciaj. Vim yog qhov lawv tsis kam thim Tswv Yexus. Nyob rau tam sim no neeg Muslim saum txhiab tug tau los lees yuav Tswv Yexus, txawm yog ua li no yog ib qhov uas txaus ntshai kawg nkaus. Koj mus nyee cov ntsiab lus no uas yog hais txog cov ntseeg raug tsim txom nyob rau www.persecution.com. Lawv paub vim yog qhov lawv ntsib ntawm lawv tug kheej, tsis zoo li cov ntseeg nyob rau sab hnub poob uas twb tsis paub txog dua tej no li - Vajtswv muaj hwjchim cawm tug ntseeg dim ntawm kev sim siab...”

Txhawm yog yuav mus rau dej tob los koj nrog kuv
   Tug dej uas yog kev tuag los yuav nyab tsis tau kuv
Kuv yuav nrog koj, taug txoj kev uas yog koobhmoov;
   Thiab kuv raug ntxuav kom dawb huv.

Peb nyuab qhuas ua koob tsheej nco txog peb tsim tsa pawg ntseeg no tau 40th xyoo. Peb zoo siab kawg nkaus, thiab qhuas Vajtswv! Cov neeg uas pom peb cov duab no hais rau kuv tias peb muaj ib pawg ntseeg uas zoo kawg nkaus! Tiam sis lawv twb tsis tau paub tias peb pawg ntseeg muaj teeb meem loj npau licas uas ntej yuav los muaj hnub no. Lawv tsis paub txog “30” tias yog dabtsi, nov yog ib qhov uas ua rau peb sawvdaws muaj kev nyuaj siab, vim yog 400 tug ntseeg tau khiav tawm pawg ntseeg mus rau lwm qhov. Tsuas yog “peb caug cuaj tug neeg” xwb thiaj li nyob thiab them pawg ntseeg lub tuam tsev uas yog tsib xeem dollar. Tam sim no peb twb them tag lawm. Vajtswv coj peb hla dhau los. Peb ua koom tsheej nco txog pawg ntseeg no muaj nub nyoog 40th xyoo. Tiam sis peb tsis paub txog lub neej yav tom ntej, muaj tej yam tseem yuav phem tshaj no.” Vajtswv muaj hwjchim cawm tug ntseeg dim ntawm kev sim siab…”

II. Ob, Vajtswv tseg cov neeg tsis tseeg rau hnub txiav txim.

“Vajtswv paub txog yuav cawm tug neeg cia siab rau nws dim ntawm kev sim siab, thiab npab tug neeg uas tsis ntseeg teem txim rau hnub txiav txiv” (2 Petus 2:9).

Nyob rau ib phau ntaw hais txog kev zam txim hu ua Therefore Stand los sis cia li sawv, ib tug xibhwb uas yog Dr. Wilbur M. Smith tau hais txog hnub Vajtswv yuav txiav txim rau neeg zoo li no,

Vajtswv txoj lus qhia meej txog ib qhov kev txiav txim yuav los saum no, thiab peb yuav yog neeg txhaum yog tsis kam qhia txog qhov kev txiav txim uas muaj tseeb no…peb coob leej…ntshai yuav sawv los qhia txog qhov hnub txiav txim. Tswv Yexus tau hais li no txog “hnub txiav txim,” ntau zaug..Xibhwb Petus los hais txog “hnub txiav txim,” thiab “hnub txiav txim,” thiab rhuav tshem tug neeg uas tsis ntseeg.” Xibhwb Yauhas los hais txog “hnub txiav txim,” thiab lub sijhawm ua tug neeg tuag yuav rau txiav txim” (Wilbur M. Smith, D.D., Therefore Stand, W. A. Wilde Co., 1945, p. 443).

Yauhas tau sau hais txog kev Txiav txim zaum kawg li no.

“Thiab kuv pom cov neeg tuag, tsis hais tug yau tug loj, los sawv rau ntawm Vajtswv; thiab cov ntawv tau qheb: thiab muaj ib phau ntawv los tseem rau qheb, nov yog phau ntawv cawm txoj sia: thiab tug neeg uas tsis ntseeg raug txiav txim raws li sau nyob rau cov ntawv ntawd, raws li lawv tes dej num. Thiab hiav txwv xa cov neeg ua tuag rau hauv rov qab los; thiab tub tuag teb xav cov neeg mus nyob rau hauv rov qab los rau ntawm lub rooj txiav txim raws li lawv tes dej num. Thiab yuav raug pov rau lub hav hluav taws. Nov yog kev tuag zaum ob. Thiab tug uas tsis muaj npe nyob rau phau ntawm cawm txoj sia yuav raug pov rau hauv hav hluav taws” (Tshwmsim 20:12-15).

Ib txoj haukev uas yuav khiav dim ntawm qhov kev rau txim uas yog lub “hav hluav taws” yog yuav tsu hloov dua siab tshiab thiab los cia siab rau Yexus. Nws tuag saum ntoo Khaub lig them tug nqe ntawm peb tej kev txhaum. Thiab nws cov ntshav ua yuav los ntxuav peb tej kev txhaum hu tib si. Nws lub cev tau sawv hauv qhov tuag rov qab los kom koj muaj txoj sia ntev dhawv mus ib txhiv. Tiam sis koj yuav tsum cia siab rau nws tam sim no, lub neej no. Txob cia li rau koj, yuav tsum ntseeg tam sim no tuag thiab yuav dim.

“Vajtswv paub txog yuav cawm tug neeg cia siab rau nws dim ntawm kev sim siab, thiab npab tug neeg uas tsis ntseeg teem txim rau hnub txiav txiv” (2 Petus 2:9).

Tug neeg “ntseeg” yog tug uas hloov dua siab tshiab los cia siab rau Yexus. Tug neeg “tsis ntseeg” yog tug ua tsis lees cia siab rau Nws. Kuv thov Vajtswv kom nej yuav tig los cuag Tswv Yexus ua ntej yuav lig rau nej! Amees.

(XAUS COV LUS QHUAB QHIA)
Koj mus nyeem Dr. Hymers cov lus qhuab qhia txhua lub lim tiam nyob rau Internet ntawm
www.realconversion.com qheb mus rau “Qhuab qhia ua lus Hmoob.”

Koj sau email rau Dr. Hymers rau ntawm rlhymersjr@sbcglobal.net – lossis sau ntawv
xa rau nws raws qhov chaw nyob no P.O. Box 15308, Los Angeles, CA 90015. Lossis hu
xovtooj (818)352-0452.

Lus ceebtoom: Txhua cov lus qhuab qhia nyob rau hauv no coj mus siv
tau, txawm tsis tau kev tso cai los ntawm Dr. Hymer’s los xij. Tiamsis
yog Dr. Hymers’ cov lus qhuab qhia uas luam ua duab yuav tsum tau
kev tso cai thiaj coj mus siv tau.

Nyeem Vajluskub ua ntej mloog Vajtswv, Abel Prudhomme: 2 Petus 2:1-9.
Hu nkauj tshwjxeeb yog Benjamin Kincaid Griffith:
“Faith of Our Fathers” (Frederick W. Faber, 1814-1863).


TXHEEJ TXHEEM

KEV CAWM LOS SIS RAUG RHUAV TSHEM

DELIVERANCE OR DAMNATION

Tug qhia Dr. R. L. Hymers, Jr.
by Dr. R. L. Hymers, Jr.

“Vajtswv paub txog yuav cawm tug neeg cia siab rau nws dim ntawm kev sim siab, thiab npab tug neeg uas tsis ntseeg teem txim rau hnub txiav txiv” (2 Petus 2:9).

(2 Petus 1:19-21; 2:1-3, 4, 6, 7; 1:16; 2:1, 3, 15, 13, 19; 3:3-6;
2 Petus 1:19; 2:1-3, 5, 6, 7)

I.   Ib, Vajtswv muaj hwjchim cawm tug ntseeg dim ntawm kev sim siab,
2 Petus 2:9a; Loos 11:33.

II.  Ob, Vajtswv tseg cov neeg tsis tseeg rau hnub txiav txim,
2 Petus 2:9b; Tshwmsim 20:12-15.